Språkspalten

Runda ord och sträva ljud

Sverker Johansson
Sverker Johansson
loadingVilken är takete och vilken är maluma? Foto: Andrew Dunn cc-by-sa 3.0
Vilken är takete och vilken är maluma? Foto: Andrew Dunn cc-by-sa 3.0

Varför säger vi ”ta” för att ta och ”ge” för att ge? Det går att hitta historiska förklaringar, dessa ord kommer ytterst från protoindoeuropeiska teh₂g och gʰebʰ. Men bortom det finns egentligen ingen förklaring till varför de inte lika gärna kunde ha hetat tvärtom, eller något helt annat.

Ord är godtyckliga. Det finns inte någon djupare anledning till att ett visst ord har en viss form, utan det har mest bara råkat bli så, en mer eller mindre omedveten överenskommelse mellan människor har vuxit fram. Detta fastlades som grundläggande språkvetenskaplig princip av den schweiziske lingvisten Ferdinand de Saussure (1857–1913).

Det finns undantag. Även Saussure var väl medveten om ljudhärmande ord, som att katters läte heter något mjau-liknande på de flesta språk. Men det var en liten och väl avgränsad typ av ord. I övrigt blev det närmast ett axiom inom språkvetenskapen att ord var godtyckliga.

Sverker Johansson
Sverker Johansson
Lingvist
Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Språkspalten

Runda ord och sträva ljud

Sverker Johansson
Sverker Johansson
loadingVilken är takete och vilken är maluma? Foto: Andrew Dunn cc-by-sa 3.0
Vilken är takete och vilken är maluma? Foto: Andrew Dunn cc-by-sa 3.0

Varför säger vi ”ta” för att ta och ”ge” för att ge? Det går att hitta historiska förklaringar, dessa ord kommer ytterst från protoindoeuropeiska teh₂g och gʰebʰ. Men bortom det finns egentligen ingen förklaring till varför de inte lika gärna kunde ha hetat tvärtom, eller något helt annat.

Ord är godtyckliga. Det finns inte någon djupare anledning till att ett visst ord har en viss form, utan det har mest bara råkat bli så, en mer eller mindre omedveten överenskommelse mellan människor har vuxit fram. Detta fastlades som grundläggande språkvetenskaplig princip av den schweiziske lingvisten Ferdinand de Saussure (1857–1913).

Det finns undantag. Även Saussure var väl medveten om ljudhärmande ord, som att katters läte heter något mjau-liknande på de flesta språk. Men det var en liten och väl avgränsad typ av ord. I övrigt blev det närmast ett axiom inom språkvetenskapen att ord var godtyckliga.

Sverker Johansson
Sverker Johansson
Lingvist
Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025