Oppositionen hoppas kunna rösta ned regeringens förslag om höjda krav för anhöriginvandring.
– Det här handlar om grundläggande samvetsfrågor, säger Miljöpartiets migrationstalesperson Annika Hirvonen.
Riksdagen ska på torsdag rösta om höjda krav för anhöriginvandring. S, V, MP och C har enats om att säga nej till två viktiga delar i regeringens proposition.
För att uppehållstillstånd ska kunna beviljas på grund av anknytning till en utlänning med tidsbegränsat uppehållstillstånd föreslås den så kallade anknytningspersonen ha vistats med tillstånd i Sverige i minst två år.
– Det är grymt att tvinga människor att leva separerade i flera års tid, säger Hirvonen.
S, V, C och MP vill korta tiden till ett år och att väntetiden ska börja räknas redan från att anknytningspersonen har ansökt om uppehållstillstånd.
Har hopp
Oppositionen säger också nej till att försörjningskraven ska gälla varje gång anknytningspersonen behöver förlänga sitt tidsbegränsade uppehållstillstånd.
– Konsekvensen blir att familjer lever med en ständig oro för att en eller flera familjemedlemmar kastas ur landet om man blir till exempel arbetslös, eller familjen växer, säger Hirvonen.
Migrationsminister Johan Forssell (M) är dock kritisk till oppositionens invändningar.
”Anhöriginvandringen har länge präglats av lågt ställda krav. De senaste 10 åren har över en halv miljon uppehållstillstånd beviljats", säger han i ett uttalande.
Tidöpartierna har majoritet med två röster om alla ledamöter är på plats i riksdagen på torsdag. Men Hirvonen tror att det finns ledamöter, framför allt liberaler och kristdemokrater, som kan komma att byta sida.
– Traditionellt har det ju varit partier som stått upp för att familjer ska få leva tillsammans.
Tunga beslut
Regeringens proposition om anhöriginvandring debatteras på onsdag men beslutas på torsdag. Då ska den extrainkallade sommarriksdagen även fatta beslut om sju andra propositioner.
Mest uppmärksammad är propositionen om att slopa dagens straffrabatt när en brottsling döms för flera brott samtidigt, den så kallade mängdrabatten. Även där väntas oppositionen rösta nej.
Andra förslag som ska klubbas är bland annat sänkt straffbarhetsålder till 14 år, minskad straffrabatt för unga mellan 15 och 17 år och möjlighet för socialtjänsten att låta elektroniskt övervaka barn på väg in i kriminalitet. Oppositionen väntas dock inte kunna enas om en gemensam linje i de frågorna.
Riksdagen ska även fatta beslut om en ny myndighet, Sveriges utrikes underrättelsetjänst (UND), och om skärpta villkor för friskolor.
