loadingLänspolismästare Hans Holmér var spaningsledare för Palmemordet fram till mars 1987. Här håller han upp en revolver av märket Smith & Wesson 357 Magnum under en presskonferens på polishuset i Stockholm 31 mars 1986. Vapnet tros vara av samma typ som mördaren använde. Foto: Lars Hedberg/TT
Länspolismästare Hans Holmér var spaningsledare för Palmemordet fram till mars 1987. Här håller han upp en revolver av märket Smith & Wesson 357 Magnum under en presskonferens på polishuset i Stockholm 31 mars 1986. Vapnet tros vara av samma typ som mördaren använde. Foto: Lars Hedberg/TT
Inrikes

Revolvermannen och PKK – spåren i Palmeutredningen

TT

Det finns inte tillräckliga bevis för att peka ut Skandiamannen som misstänkt för mordet på statsminister Olof Palme 1986, enligt överåklagare Lennart Guné. Skandiamannen är bara en av en närmast oändligt lång rad av spår och personer som har undersökts i vad som är en av världens största brottsutredningar. Här är några av de gamla och nya spåren som har fått mest uppmärksamhet.

33-åringen:

Den första att anhållas som misstänkt, redan i mars 1986, efter flera tips om att mannen uttryckt hatiska kommentarer om Palme. Släpptes dock tidigt på fri fot. Mördades i USA 1993.

Christer Pettersson:

Hördes av polis ett par månader efter mordet, men anhölls som misstänkt först 1988. Året därpå pekade Lisbeth Palme ut Pettersson och han dömdes i Stockholms tingsrätt till livstids fängelse för mordet. Pettersson friades dock 1989 av Svea hovrätt. I oktober 2001 erkände Christer Pettersson för sin vän Gert Fylking att han mördade Palme, något han senare tog tillbaka och sade att han varken bekräftade eller dementerade. Pettersson avled 2004.

PKK-spåret:

20 kurder, däribland tolv PKK-anhängare, togs till förhör 1987. Detta mot bakgrund av att organisationen, av regeringen förklarad som en terrororganisation, troddes kunna ha haft både motiv och förmåga att slå mot svenska intressen. Inget mer konkret har dock framkommit sedan dess.

Sydafrikaspåret:

Hamnade i fokus 1996. Teorin var att den sydafrikanska underrättelsetjänsten låg bakom mordet på statsministern på grund av Palmes kamp mot landets dåvarande apartheidregim. En då 45-årig man som pekats ut som legosoldat och yrkesmördare har inte hörts av polisen, men han nekar till att han skulle ha begått brottet.

Skandiamannen:

Stig Engström fanns med tidigt i utredningen som vittne. Han jobbade på försäkringsbolaget Skandia intill mordplatsen och påstod sig ha lagt Olof Palme i framstupa sidoläge. Tidigt i utredningen avfärdades Engström både som vittne och gärningsman. I ett reportage i Filter 2018 pekades han dock ut som misstänkt, och senare även av åklagare Krister Petersson då denne lade ned Palmeutredningen 2020. Engström hade enligt åklagaren vapenkännedom och rörde sig i Palmekritiska kretsar. Petersson angav även att hans klädsel stämde överens med vittnesmål om den flyende gärningsmannen. Stig Engström avled år 2000.

Revolvermannen:

Ett spår som fått mycket uppmärksamhet det senaste året, efter Jon Jordås bok ”Den sista boken om mordet på Olof Palme” från 2024 och SvD:s poddserie ”Mannen med revolvern”. Mannen i fråga var den ende revolverägaren i Stockholm som höll sig undan när polisen ville provskjuta möjliga mordvapen, och sade sig sedan ha sålt vapnet illegalt. Enligt granskningarna finns en lång rad ytterligare omständigheter som gör att mannen bör betraktas som en misstänkt i mordet. Flera Palmeutredare beskriver honom som det mest intressanta uppslaget i hela mordutredningen, enligt SvD. Mannen dog 2008.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingLänspolismästare Hans Holmér var spaningsledare för Palmemordet fram till mars 1987. Här håller han upp en revolver av märket Smith & Wesson 357 Magnum under en presskonferens på polishuset i Stockholm 31 mars 1986. Vapnet tros vara av samma typ som mördaren använde. Foto: Lars Hedberg/TT
Länspolismästare Hans Holmér var spaningsledare för Palmemordet fram till mars 1987. Här håller han upp en revolver av märket Smith & Wesson 357 Magnum under en presskonferens på polishuset i Stockholm 31 mars 1986. Vapnet tros vara av samma typ som mördaren använde. Foto: Lars Hedberg/TT
Inrikes

Revolvermannen och PKK – spåren i Palmeutredningen

TT

Det finns inte tillräckliga bevis för att peka ut Skandiamannen som misstänkt för mordet på statsminister Olof Palme 1986, enligt överåklagare Lennart Guné. Skandiamannen är bara en av en närmast oändligt lång rad av spår och personer som har undersökts i vad som är en av världens största brottsutredningar. Här är några av de gamla och nya spåren som har fått mest uppmärksamhet.

33-åringen:

Den första att anhållas som misstänkt, redan i mars 1986, efter flera tips om att mannen uttryckt hatiska kommentarer om Palme. Släpptes dock tidigt på fri fot. Mördades i USA 1993.

Christer Pettersson:

Hördes av polis ett par månader efter mordet, men anhölls som misstänkt först 1988. Året därpå pekade Lisbeth Palme ut Pettersson och han dömdes i Stockholms tingsrätt till livstids fängelse för mordet. Pettersson friades dock 1989 av Svea hovrätt. I oktober 2001 erkände Christer Pettersson för sin vän Gert Fylking att han mördade Palme, något han senare tog tillbaka och sade att han varken bekräftade eller dementerade. Pettersson avled 2004.

PKK-spåret:

20 kurder, däribland tolv PKK-anhängare, togs till förhör 1987. Detta mot bakgrund av att organisationen, av regeringen förklarad som en terrororganisation, troddes kunna ha haft både motiv och förmåga att slå mot svenska intressen. Inget mer konkret har dock framkommit sedan dess.

Sydafrikaspåret:

Hamnade i fokus 1996. Teorin var att den sydafrikanska underrättelsetjänsten låg bakom mordet på statsministern på grund av Palmes kamp mot landets dåvarande apartheidregim. En då 45-årig man som pekats ut som legosoldat och yrkesmördare har inte hörts av polisen, men han nekar till att han skulle ha begått brottet.

Skandiamannen:

Stig Engström fanns med tidigt i utredningen som vittne. Han jobbade på försäkringsbolaget Skandia intill mordplatsen och påstod sig ha lagt Olof Palme i framstupa sidoläge. Tidigt i utredningen avfärdades Engström både som vittne och gärningsman. I ett reportage i Filter 2018 pekades han dock ut som misstänkt, och senare även av åklagare Krister Petersson då denne lade ned Palmeutredningen 2020. Engström hade enligt åklagaren vapenkännedom och rörde sig i Palmekritiska kretsar. Petersson angav även att hans klädsel stämde överens med vittnesmål om den flyende gärningsmannen. Stig Engström avled år 2000.

Revolvermannen:

Ett spår som fått mycket uppmärksamhet det senaste året, efter Jon Jordås bok ”Den sista boken om mordet på Olof Palme” från 2024 och SvD:s poddserie ”Mannen med revolvern”. Mannen i fråga var den ende revolverägaren i Stockholm som höll sig undan när polisen ville provskjuta möjliga mordvapen, och sade sig sedan ha sålt vapnet illegalt. Enligt granskningarna finns en lång rad ytterligare omständigheter som gör att mannen bör betraktas som en misstänkt i mordet. Flera Palmeutredare beskriver honom som det mest intressanta uppslaget i hela mordutredningen, enligt SvD. Mannen dog 2008.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025