loadingAllt dyrare elnätsavgifter. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson / TT
Allt dyrare elnätsavgifter. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson / TT
Ekonomi & Näringsliv

Rekordstor höjning av elnätsavgifterna i år

Olle Lindström/TT

Återigen skenar elnätsavgifterna. I år blir höjningen rekordstor, enligt en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– En allt mindre del handlar om förbrukningen, det är de här fasta avgifterna som tar en allt större del av din elräkning, säger Rikard Silverfur på Fastighetsägarna.

I år ökar elnätsavgifterna för ett genomsnittligt hushåll, boende i lägenhet, med nästan elva procent.

Det är en den största höjningen sedan mätningarna började för 30 år sedan, enligt den årliga mätningen av Nils Holgersson-gruppen, en sammanslutning av flera olika bostadsorganisationer.

I fjol var snitthöjningen lite drygt fem procent och under 2023 närmare tio procent. De allt högre elnätsavgifterna har varit en mångårig följetong i politiken och domstolar eftersom marknaden är reglerad till följd av de naturliga monopol som bolagen har. Trots statens försök att bromsa prisökningarna har elnätsföretagen ändå dragit det längsta strået.

Varför stiger priserna?

– Den enkla analysen är att Energimarknadsinspektionen har höjt elnätsföretagens intäktsramar och då kommer elnätspriserna öka i den takt vi nu ser, det vill säga kraftiga ökningar och det blir bara mer och mer, säger Rikard Silverfur, ordförande i Nils Holgersson-gruppen och organisation Fastighetsägarnas representant.

Följden har blivit att elnätsavgiften och en allt högre elskatt inklusive moms tar en större del av den totala elräkningen.

Mycket av eldebatten handlar om de ibland skenande elpriserna och de stora prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige. Men det är alltså de fasta nätavgifterna som tar en större del av kakan. Exakt hur den fördelningen ser ut, beror på det aktuella elpriset.

Mindre lönsamt

– Men riktningen är tydlig. En allt mindre del handlar om förbrukningen, det är de här fasta avgifterna som tar en allt större del av din elräkning, säger Rikard Silverfur.

Att då spara på el blir för konsumenten mindre attraktivt.

– Det är aldrig fel, men det spelar mindre roll. Det blir mindre lönsamt, säger han.

Elnätsföretagens förklaring till de högre priserna är att de måste höja avgifterna eftersom elnäten i dessa elektrifieringstider måste byggas ut och gamla nät bytas.

– Vi har hört det här argumentet väldigt länge och Energimarknadsinspektionen har granskat och sagt att det inte stämmer. De bygger inte ut i den omfattningen som de själva säger att de gör, säger Rikard Silverfur.

Dyraste och billigaste avgifterna

De dyraste elnäten efter årets höjning:

Härjeåns Nät (Bräcke, Härjedalen, Ånge), 191,6 öre/kWh

Kraftringen Nät (Eslöv, Hörby, Höör, Klippan, Lomma, Lund, Torsås, Åstorp), 170,4 öre/kWh

E.ON zon 1 (Dorotea, Strömsund, Ragunda, Sollefteå, Kramfors, Timrå och Nordanstig),165,3 öre/kWh

Bergs Tingslag El (Berg), 162,2 öre/kWh

Skånska Energi Nät (Kävlinge), 156,0 öre/kWh

E.ON zon 2 (36 kommuner, bla Malmö, Örebro, Norrköping, Hässleholm, Kalmar, Kungsbacka, Markaryd, Valdemarsvik och Svedala), 155,4 öre/kWh

Gotlands Elnät, 151,4 öre/kWh

Billigaste näten:

Umeå Energi Elnät, 68,8 öre/kWh

Luleå Energi Elnät, 74,1 öre/kWh

Mölndal Energi Nät, 74,3 öre/kWh

Borlänge Energi Elnät, 75,3 öre/kWh

Skara Elnät, 76,9 öre/kWh

Beräkningarna är baserade på priserna den 1 januari 2025. Huset som används i jämförelsen har 15 lägenheter, och varje hushåll har en elförbrukning på 2 300 kWh per år. Dessutom finns ett gemensamt abonnemang för fastighetens gemensamma elförbrukning, som uppgår till 15 000 kWh per år.

Källa: Nils Holgersson-gruppen.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingAllt dyrare elnätsavgifter. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson / TT
Allt dyrare elnätsavgifter. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson / TT
Ekonomi & Näringsliv

Rekordstor höjning av elnätsavgifterna i år

Olle Lindström/TT

Återigen skenar elnätsavgifterna. I år blir höjningen rekordstor, enligt en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– En allt mindre del handlar om förbrukningen, det är de här fasta avgifterna som tar en allt större del av din elräkning, säger Rikard Silverfur på Fastighetsägarna.

I år ökar elnätsavgifterna för ett genomsnittligt hushåll, boende i lägenhet, med nästan elva procent.

Det är en den största höjningen sedan mätningarna började för 30 år sedan, enligt den årliga mätningen av Nils Holgersson-gruppen, en sammanslutning av flera olika bostadsorganisationer.

I fjol var snitthöjningen lite drygt fem procent och under 2023 närmare tio procent. De allt högre elnätsavgifterna har varit en mångårig följetong i politiken och domstolar eftersom marknaden är reglerad till följd av de naturliga monopol som bolagen har. Trots statens försök att bromsa prisökningarna har elnätsföretagen ändå dragit det längsta strået.

Varför stiger priserna?

– Den enkla analysen är att Energimarknadsinspektionen har höjt elnätsföretagens intäktsramar och då kommer elnätspriserna öka i den takt vi nu ser, det vill säga kraftiga ökningar och det blir bara mer och mer, säger Rikard Silverfur, ordförande i Nils Holgersson-gruppen och organisation Fastighetsägarnas representant.

Följden har blivit att elnätsavgiften och en allt högre elskatt inklusive moms tar en större del av den totala elräkningen.

Mycket av eldebatten handlar om de ibland skenande elpriserna och de stora prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige. Men det är alltså de fasta nätavgifterna som tar en större del av kakan. Exakt hur den fördelningen ser ut, beror på det aktuella elpriset.

Mindre lönsamt

– Men riktningen är tydlig. En allt mindre del handlar om förbrukningen, det är de här fasta avgifterna som tar en allt större del av din elräkning, säger Rikard Silverfur.

Att då spara på el blir för konsumenten mindre attraktivt.

– Det är aldrig fel, men det spelar mindre roll. Det blir mindre lönsamt, säger han.

Elnätsföretagens förklaring till de högre priserna är att de måste höja avgifterna eftersom elnäten i dessa elektrifieringstider måste byggas ut och gamla nät bytas.

– Vi har hört det här argumentet väldigt länge och Energimarknadsinspektionen har granskat och sagt att det inte stämmer. De bygger inte ut i den omfattningen som de själva säger att de gör, säger Rikard Silverfur.

Dyraste och billigaste avgifterna

De dyraste elnäten efter årets höjning:

Härjeåns Nät (Bräcke, Härjedalen, Ånge), 191,6 öre/kWh

Kraftringen Nät (Eslöv, Hörby, Höör, Klippan, Lomma, Lund, Torsås, Åstorp), 170,4 öre/kWh

E.ON zon 1 (Dorotea, Strömsund, Ragunda, Sollefteå, Kramfors, Timrå och Nordanstig),165,3 öre/kWh

Bergs Tingslag El (Berg), 162,2 öre/kWh

Skånska Energi Nät (Kävlinge), 156,0 öre/kWh

E.ON zon 2 (36 kommuner, bla Malmö, Örebro, Norrköping, Hässleholm, Kalmar, Kungsbacka, Markaryd, Valdemarsvik och Svedala), 155,4 öre/kWh

Gotlands Elnät, 151,4 öre/kWh

Billigaste näten:

Umeå Energi Elnät, 68,8 öre/kWh

Luleå Energi Elnät, 74,1 öre/kWh

Mölndal Energi Nät, 74,3 öre/kWh

Borlänge Energi Elnät, 75,3 öre/kWh

Skara Elnät, 76,9 öre/kWh

Beräkningarna är baserade på priserna den 1 januari 2025. Huset som används i jämförelsen har 15 lägenheter, och varje hushåll har en elförbrukning på 2 300 kWh per år. Dessutom finns ett gemensamt abonnemang för fastighetens gemensamma elförbrukning, som uppgår till 15 000 kWh per år.

Källa: Nils Holgersson-gruppen.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025