Effekterna av regeringens och myndigheternas klimatarbete kan ha överskattats. Underlagen för besluten håller helt enkelt inte måttet, enligt Riksrevisionen.
– De behöver förbättras, kommenterar klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
Bristerna gäller främst regeringens samlade underlag som kommer från Naturvårdsverket. Det finns enligt Riksrevisionen en risk att effekterna av de klimatpolitiska besluten överskattas.
Även den framtida utvecklingen av utsläpp och upptag av växthusgaser ”framstår som säkrare än vad den egentligen är”.
En av bristerna som lyfts är att Naturvårdsverket och Energimyndigheten gör olika antaganden om förutsättningarna för industrins klimatomställning.
Naturvårdsverket slår ifrån sig kritiken. Enligt Stefan Nyström, chef för klimatavdelningen, handlar det om teknikaliteter och att skillnaden myndigheterna emellan är liten.
– Jag tycker kanske att rubrikerna har blivit lite stora från Riksrevisionen, säger han.
Myndigheten: "Väldigt trygga"
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) välkomnar rapporten, trots att hon ännu inte har läst den.
– Den bekräftar det vi själva ser och det jag personligen har lyft upp i media, för jag tycker att det är ett problem värt att uppmärksamma, säger hon i samband med ett EU-möte i Luxemburg.
Naturvårdsverket ska heller inte ha redovisat vilka osäkerheter som finns i deras antaganden i underlaget – samtidigt som mycket få andra framtida alternativ presenteras. Enligt Riksrevisionen ger det en bild av utvecklingen som "säkrare än vad som är fallet”.
Svårt att avgöra
Myndigheten har redan gjort förbättringar av tydligheten, säger Stefan Nyström. Han lyfter dock att det är svårt att avgöra hur samhället kommer se ut om 20 år.
– Sedan vill jag vara tydlig med att vi är väldigt trygga med det underlag vi presenterar till regeringen.
Riksrevisionen anser dock att osäkerheten som finns i underlaget förs vidare till regeringens klimathandlingsplaner och klimatredovisningar. Det leder till risk för att regeringen underskattar behovet av ytterligare utsläppsminskningar för att nå målet om nettonollutsläpp 2045.
– Jag märker ofta att marginalerna som finns i bedömningarna är väldigt stora, säger Pourmokhtari.
