Gustave Courbet var en rebell som, formad av franska revolutionen, ville leda konsten närmare vanligt folk. Hans inflytande sträckte sig långt utanför Frankrikes gränser och gav eko även här i Sverige. Han får i dag stort utrymme på den konsthistoriska tidslinjen som en betydelsefull figur. Han kan sägas representera ett generationsskifte i västerländsk konst. Under sin livstid blev han dock hårt kritiserad.
Gustave Courbets (1819-1877) konstnärskap växte fram i ett Frankrike där revolutionens efterverkningar fortsatte att omforma samhället. Revolutionen 1848 och Pariskommunen 1871 genomfördes under Courbets livstid, och han var i hög grad delaktig.
Courbet var föregångare i den konstströmning som kallas realismen. Den typ av realism som han utvecklade byggde på antihierarkiska idéer. Han anses ha varit banbrytande då han skildrade vanligt folks vardagsliv. Vardagsskildringar var egentligen inte något nytt. På 1500-talet gestaltades vanliga människors vardag av konstnärer som Pieter Breugel den äldre, och genremåleriet utvecklades på bred front i Holland under barocken. Courbet tog emellertid upp vardagsmotiven i monumentala format, vilket var ovanligt. Vid den tiden var det främst historiemålningar som målades så stort, men om man återigen tittar på holländskt 1600-tal så gjordes exempelvis grupporträtt av civilgarden ibland så stora som 2,5 x 7 meter. Courbet var starkt influerad av nederländsk barock och gjorde flera resor till Holland och Belgien för att studera gamla mästare.













