Analys

Politiskt riskfyllt anfall

Anders Edwardsson
Anders Edwardsson
loadingTrumps och Netanyahus attack mot Iran ligger inom presidentens maktbefogenheter. Dess politiska utfall avgörs av om det blir en snabb framgång eller inte. Foto: Kevin Dietsch/Getty Images
Trumps och Netanyahus attack mot Iran ligger inom presidentens maktbefogenheter. Dess politiska utfall avgörs av om det blir en snabb framgång eller inte. Foto: Kevin Dietsch/Getty Images

USA:s anfall mot Iran riktar strålkastarljuset mot en grundläggande fråga i amerikansk politik: Hur mycket militär makt kan en president använda på egen hand? Bakom detta döljer sig en lång historisk utveckling där Vita huset har gjort sig självt till centrum, inte bara för amerikansk utrikespolitik utan också för global säkerhetspolitik, skriver USA-experten Anders W. Edwardsson.

Det amerikansk-israeliska anfallet mot Iran startade omedelbart en debatt om den sedan länge centrala frågan i amerikansk politik: Hur långt kan en amerikansk president gå militärt utan kongressens godkännande? Debatten som rasar nu är alltså inte ny. Tvärtom rör den maktbalansen mellan lagstiftande och exekutiv makt, som varit omstridd sedan republikens grundande 1789. Över tid har balansen successivt förskjutits till presidentens fördel. För att förstå denna debatt och Donald Trumps beslut måste man därför börja med den amerikanska konstitutionens tillkomst och i grundlagsfädernas syn på presidentämbetet.

Vid Philadelphiakonventet 1787 utformades den amerikanska konstitutionen med stark exekutiv makt inom utrikespolitik och krigföring. Erfarenheterna från den tidigare konfederationsperioden hade med akut tydlighet visat att en svag centralmakt saknade förmåga att agera snabbt i internationella kriser. Samtidigt befarade man att skapandet av en alltför stark presidentpost skulle kunna leda till en ny monarki i brittisk stil.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Anders Edwardsson
Anders Edwardsson
(R) USA-expert, statsvetare och historiker
Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

Analys

Politiskt riskfyllt anfall

Anders Edwardsson
Anders Edwardsson
loadingTrumps och Netanyahus attack mot Iran ligger inom presidentens maktbefogenheter. Dess politiska utfall avgörs av om det blir en snabb framgång eller inte. Foto: Kevin Dietsch/Getty Images
Trumps och Netanyahus attack mot Iran ligger inom presidentens maktbefogenheter. Dess politiska utfall avgörs av om det blir en snabb framgång eller inte. Foto: Kevin Dietsch/Getty Images

USA:s anfall mot Iran riktar strålkastarljuset mot en grundläggande fråga i amerikansk politik: Hur mycket militär makt kan en president använda på egen hand? Bakom detta döljer sig en lång historisk utveckling där Vita huset har gjort sig självt till centrum, inte bara för amerikansk utrikespolitik utan också för global säkerhetspolitik, skriver USA-experten Anders W. Edwardsson.

Det amerikansk-israeliska anfallet mot Iran startade omedelbart en debatt om den sedan länge centrala frågan i amerikansk politik: Hur långt kan en amerikansk president gå militärt utan kongressens godkännande? Debatten som rasar nu är alltså inte ny. Tvärtom rör den maktbalansen mellan lagstiftande och exekutiv makt, som varit omstridd sedan republikens grundande 1789. Över tid har balansen successivt förskjutits till presidentens fördel. För att förstå denna debatt och Donald Trumps beslut måste man därför börja med den amerikanska konstitutionens tillkomst och i grundlagsfädernas syn på presidentämbetet.

Vid Philadelphiakonventet 1787 utformades den amerikanska konstitutionen med stark exekutiv makt inom utrikespolitik och krigföring. Erfarenheterna från den tidigare konfederationsperioden hade med akut tydlighet visat att en svag centralmakt saknade förmåga att agera snabbt i internationella kriser. Samtidigt befarade man att skapandet av en alltför stark presidentpost skulle kunna leda till en ny monarki i brittisk stil.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Anders Edwardsson
Anders Edwardsson
(R) USA-expert, statsvetare och historiker
Feedback

Epoch Times Podcasts

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026