Det offentliga samtalet och inställningen till makten och medborgarna har förändrats till det sämre. Medierna har ett stort ansvar: klickjournalistik, en politisk agenda och en mångfald av åsikter som ersatts med folk som tycker rätt. Politikerna hänger med i medialogiken. Korta repliker och hårda påhopp formar samtalsklimatet.
Sverige och det offentliga samtalet har förändrats. Vi har sett en successiv försämring under många år. En utveckling som många forskare, journalister och debattörer pekar på. Det kan analyseras ur tre perspektiv: politiker, medier och andra debattörer som till exempel opinionsbildare på sociala medier. Sverigedemokraterna är en stor del av förklaringen. SD:s inträde i riksdagen 2010 kom som en chock för de sju etablerade partierna. Partiet tog plats i den folkvalda församlingen genom samma demokratiska process som de övriga länge har värnat. Det var en utveckling som de helt enkelt inte ville se och därför inte såg den komma. SD lyfte fram hög invandring, integration och nationell identitet, frågor som länge varit marginaliserade i debatten. Demokratin var inte längre ett skydd mot högerpopulism, den hade blivit ett redskap. Polariseringen tog fart. Samhället delades tydligare i ett ”för” och ”emot” när det gällde invandringsfrågor. Retoriken blev mer laddad. Medierna som tidigare försökt att minimera SD:s utrymme ökade sin bevakning, granskade och beskrev partiet som ”främlingsfientligt” eller ”rasistiskt”. Det skapade också en spänning mellan en neutral och en normativ rapportering.
Efter valet 2014 hade inget block egen majoritet. Regeringen Löfven (S–MP) hotades av att alliansen med stöd av SD kunde fälla budgeten. Svensk politik som länge hade präglats av konsensus, kompromisser och blocköverskridande lösningar utmanades när SD växte sig starkare. För att slippa samarbeta med dem bildades Decemberöverenskommelsen (DÖ) där regeringen Löfven och alliansen gick samman för att förhindra att SD fick en vågmästarroll. Men redan 2015 sprack överenskommelsen genom att KD och Moderaterna lämnade. Senare ersattes den av Januariavtalet 2019 som bestod av fyra partier. När regeringen Löfven på grund av misstroendevotum tvingades avgå i juli 2021 lämnade även Liberalerna samarbetet. Konsensusmotståndet mot SD bidrog till att partiet stärkte sin outsiderposition och växte sig starkare.
