loadingFrån och med i sommar får polisen ta hjälp av släktforskning för vissa grova brott. Niclas Andersson från Noa (th) och Erik Borendal från Nationellt forensiskt centrum vid en pressträff på måndagen. Foto: Pontus Lundahl/Caisa Rasmussen/TT
Från och med i sommar får polisen ta hjälp av släktforskning för vissa grova brott. Niclas Andersson från Noa (th) och Erik Borendal från Nationellt forensiskt centrum vid en pressträff på måndagen. Foto: Pontus Lundahl/Caisa Rasmussen/TT
Inrikes

Polisen börjar släktforska för att lösa kalla fall

Gustav Sjöholm/TT

I sommar blir släktforskning polisens nya verktyg för att lösa vissa grova brott. Det rör sig om fall där polisen kört fast och inte kommer längre.

– Det här kan ge oss en chans att klara upp ett antal sådana ärenden, säger Niclas Andersson, chef för utredningsenheten på Noa.

Mord, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn är de tre brott som polisen från och med 1 juli kan börja använda släktforskning för att utreda. Polisregionerna har gått igenom vilka fall som skulle kunna vara aktuella, och till att börja med kommer omkring fem fall att köras samtidigt.

– Vi vet inte hur många ärenden det kan röra sig om än, utifrån att inventeringen pågår, säger Niclas Andersson vid polisens Nationella operativa avdelning.

Mer avancerad analys

Vilka de inledande fallen blir vill polisen inte säga, för att inte varna en eventuell mördare eller våldtäktsman.

– Så att inte någon undanröjer spår eller försvinner eller på annat sätt försvårar för oss, säger han.

Det krävs en mer avancerad dna-analys än den som polisen gör i vanliga fall och spåret måste innehålla "dna av tillräcklig mängd och kvalitet", enligt Erik Borendal, chef för laboratorieenheten vid Nationellt forensiskt centrum (NFC).

– Här handlar det om att kartlägga en betydligt större del av dna-genomet än vad vi gör i normala fall på NFC.

Flera kan topsas

När analysen väl har gjorts laddas den upp mot de släktforskningsdatabaser som samarbetar med polisen. Om någon eller några släktingar till gärningspersonen finns där kommer ett resultat i form av en träfflista.

– Det släktforskaren gör då är att försöka att kartlägga träffarnas anor, det vill säga förfäder, och ofta gå tillbaka mot 1700- och 1800-talet. Och sedan får man släktforska framåt igen för att hitta ättlingarna. Och det är bland de ättlingarna som gärningsmannen finns, säger Borendal.

Den som skickat ett dna-prov för släktforskning kanske aldrig får veta att en avlägsen släkting är misstänkt i ett brottsfall. Släktforskningen kan också leda till att polisen anser att flera personer i en släkt eller familj behöver testas, enligt Andersson.

– Det skulle i praktiken kunna bli så att man behöver det för att säkerställa och utesluta. För metoden kan även användas för att utesluta ett antal personer som är misstänkta i ärendet.

Polisens metod för släktforskning

Ett fall som kan bli aktuellt för släktforskning går igenom fyra steg, när man valt ut ett lämpligt ärende.

1. Dna-analys: En utvidgad analys av det biologiska spåret görs, och svaret formateras för att kunna jämföras med släktforskningsdatabaser.

2. Jämförelse med släktforskningsdatabaser: Datan förs över, och Integritetsskyddsmyndigheten informeras. Hanteringen sker separat, så att ingen annan kan söka mot det aktuella dna-spåret.

3. Träfflista och urval. Polisen får svar i form av en träfflista, och utifrån den så genomförs ganska traditionell släktforskning för att se vem gärningspersonen kan vara.

4. Träff mot person. Om en person kan pekas ut som skäligen misstänkt kan den tvingas till topsning, som sedan kan testas mot dna-spåret. Topsning kan också ske på frivillig väg och ge träff.

Källa: Polisen.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingFrån och med i sommar får polisen ta hjälp av släktforskning för vissa grova brott. Niclas Andersson från Noa (th) och Erik Borendal från Nationellt forensiskt centrum vid en pressträff på måndagen. Foto: Pontus Lundahl/Caisa Rasmussen/TT
Från och med i sommar får polisen ta hjälp av släktforskning för vissa grova brott. Niclas Andersson från Noa (th) och Erik Borendal från Nationellt forensiskt centrum vid en pressträff på måndagen. Foto: Pontus Lundahl/Caisa Rasmussen/TT
Inrikes

Polisen börjar släktforska för att lösa kalla fall

Gustav Sjöholm/TT

I sommar blir släktforskning polisens nya verktyg för att lösa vissa grova brott. Det rör sig om fall där polisen kört fast och inte kommer längre.

– Det här kan ge oss en chans att klara upp ett antal sådana ärenden, säger Niclas Andersson, chef för utredningsenheten på Noa.

Mord, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn är de tre brott som polisen från och med 1 juli kan börja använda släktforskning för att utreda. Polisregionerna har gått igenom vilka fall som skulle kunna vara aktuella, och till att börja med kommer omkring fem fall att köras samtidigt.

– Vi vet inte hur många ärenden det kan röra sig om än, utifrån att inventeringen pågår, säger Niclas Andersson vid polisens Nationella operativa avdelning.

Mer avancerad analys

Vilka de inledande fallen blir vill polisen inte säga, för att inte varna en eventuell mördare eller våldtäktsman.

– Så att inte någon undanröjer spår eller försvinner eller på annat sätt försvårar för oss, säger han.

Det krävs en mer avancerad dna-analys än den som polisen gör i vanliga fall och spåret måste innehålla "dna av tillräcklig mängd och kvalitet", enligt Erik Borendal, chef för laboratorieenheten vid Nationellt forensiskt centrum (NFC).

– Här handlar det om att kartlägga en betydligt större del av dna-genomet än vad vi gör i normala fall på NFC.

Flera kan topsas

När analysen väl har gjorts laddas den upp mot de släktforskningsdatabaser som samarbetar med polisen. Om någon eller några släktingar till gärningspersonen finns där kommer ett resultat i form av en träfflista.

– Det släktforskaren gör då är att försöka att kartlägga träffarnas anor, det vill säga förfäder, och ofta gå tillbaka mot 1700- och 1800-talet. Och sedan får man släktforska framåt igen för att hitta ättlingarna. Och det är bland de ättlingarna som gärningsmannen finns, säger Borendal.

Den som skickat ett dna-prov för släktforskning kanske aldrig får veta att en avlägsen släkting är misstänkt i ett brottsfall. Släktforskningen kan också leda till att polisen anser att flera personer i en släkt eller familj behöver testas, enligt Andersson.

– Det skulle i praktiken kunna bli så att man behöver det för att säkerställa och utesluta. För metoden kan även användas för att utesluta ett antal personer som är misstänkta i ärendet.

Polisens metod för släktforskning

Ett fall som kan bli aktuellt för släktforskning går igenom fyra steg, när man valt ut ett lämpligt ärende.

1. Dna-analys: En utvidgad analys av det biologiska spåret görs, och svaret formateras för att kunna jämföras med släktforskningsdatabaser.

2. Jämförelse med släktforskningsdatabaser: Datan förs över, och Integritetsskyddsmyndigheten informeras. Hanteringen sker separat, så att ingen annan kan söka mot det aktuella dna-spåret.

3. Träfflista och urval. Polisen får svar i form av en träfflista, och utifrån den så genomförs ganska traditionell släktforskning för att se vem gärningspersonen kan vara.

4. Träff mot person. Om en person kan pekas ut som skäligen misstänkt kan den tvingas till topsning, som sedan kan testas mot dna-spåret. Topsning kan också ske på frivillig väg och ge träff.

Källa: Polisen.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025