loadingNegativa attityder till judar ökar enligt en ny rapport från Forum för levande historia. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Negativa attityder till judar ökar enligt en ny rapport från Forum för levande historia. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes

Rapport: Antisemitiska attityder ökar i Sverige

Erik Norbergh/TT

Negativa attityder och föreställningar om judar ökar i Sverige, enligt en ny rapport från Forum för levande historia.

Rapporten bygger på två enkätundersökningar, en från 2020 och den andra från 2025. Resultatet visar att fler svenskar än tidigare nu instämmer i antisemitiska påståenden. Samtidigt är det färre som tar tydligt avstånd från sådana påståenden.

”Bekymmersamt”

Till exempel är det bara 41 procent som helt eller delvis instämmer i påståendet att det vore acceptabelt med en jude som statsminister. En minskning med nio procentenheter jämfört med 2020.

– Det är bekymmersamt, säger rapportförfattaren Henrik Bachner.

Antisemitism förekommer, enligt rapporten, i alla delar av befolkningen. Men i vissa grupper syns den tydligare än i andra. Det gäller bland annat äldre åldersgrupper och personer med viss religions- eller partitillhörighet.

Sociala medier

Någon enskild orsak till attitydförändringen slås inte fast i rapporten. Men Henrik Bachner pekar på att det kan handla om flera samverkande faktorer.

Bland annat nämner han den ökade antisemitism som noterats efter attacken mot israeler den 7 oktober 2023 och det efterföljande kriget i Gaza.

– Men vi pekar också på sociala mediers betydelse för att sprida och förstärka antisemitism.

I den senaste studien från 2025 har Forum för levande historia även undersökt svenskarnas inställning till olika högerextrema konspirationsteorier. Till exempel svarade 10 procent att de helt eller delvis instämde i påståendet att det pågår ett ”folkutbyte” i Sverige.

– Det vore intressant att följa hur det sambandet ser ut över tid, säger Henrik Bachner.

Så gjordes rapporten

Rapporten ”Antisemitiska attityder i Sverige” bygger på två enkätundersökningar, som genomfördes år 2025 och 2020.

I rapporten undersöks tre olika former av antisemitism:

1) Socialt avståndstagande till judar. Exempel på fråga: ”Skulle det vara acceptabelt med en jude som statsminister?” I den här kategorin uppvisar sympatisörer med Sverigedemokraterna högre nivå av social distans mot judar än andra partiers sympatisörer, enligt rapporten.

2) Traditionella och Förintelserelaterade antisemitiska föreställningar (i rapporten kallat ”multidimensionellt antisemitismindex”). Det handlar om bland annat om föreställningar om att judar som grupp skulle ha stor makt och kontroll över världsekonomin, medier och politik. I den här kategorin uppvisar, enligt Bachner, personer med muslimsk trostillhörighet högre benägenhet att hysa antisemitiska attityder än personer utan religionstillhörighet.

3) Antisemitism i relation till Israel. Här undersöktes attityder i en kontext som rör Israel. Exempel på fråga: ”På grund av Israels politik tycker jag allt mer illa om judar.”

Metoden skiljer sig mellan de båda undersökningarna. Den som genomfördes år 2020 var en panelundersökning baserad på opinionsföretaget Novus Sverigepanel. 3 507 personer i åldrarna 18– 79 år deltog och datamaterialet viktades för att motsvara befolkningens sammansättning.

Den andra undersökningen genomfördes av Statistiska centralbyrån (SCB) och skickades till 30 259 svenskar i åldrarna 18–74 år, varav 30 259 personer deltog. Frågorna i SCB-studien utformades med syfte att kunna jämföra med Forum för levande historias tidigare studier.

Källa: Forum för levande historia.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingNegativa attityder till judar ökar enligt en ny rapport från Forum för levande historia. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Negativa attityder till judar ökar enligt en ny rapport från Forum för levande historia. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes

Rapport: Antisemitiska attityder ökar i Sverige

Erik Norbergh/TT

Negativa attityder och föreställningar om judar ökar i Sverige, enligt en ny rapport från Forum för levande historia.

Rapporten bygger på två enkätundersökningar, en från 2020 och den andra från 2025. Resultatet visar att fler svenskar än tidigare nu instämmer i antisemitiska påståenden. Samtidigt är det färre som tar tydligt avstånd från sådana påståenden.

”Bekymmersamt”

Till exempel är det bara 41 procent som helt eller delvis instämmer i påståendet att det vore acceptabelt med en jude som statsminister. En minskning med nio procentenheter jämfört med 2020.

– Det är bekymmersamt, säger rapportförfattaren Henrik Bachner.

Antisemitism förekommer, enligt rapporten, i alla delar av befolkningen. Men i vissa grupper syns den tydligare än i andra. Det gäller bland annat äldre åldersgrupper och personer med viss religions- eller partitillhörighet.

Sociala medier

Någon enskild orsak till attitydförändringen slås inte fast i rapporten. Men Henrik Bachner pekar på att det kan handla om flera samverkande faktorer.

Bland annat nämner han den ökade antisemitism som noterats efter attacken mot israeler den 7 oktober 2023 och det efterföljande kriget i Gaza.

– Men vi pekar också på sociala mediers betydelse för att sprida och förstärka antisemitism.

I den senaste studien från 2025 har Forum för levande historia även undersökt svenskarnas inställning till olika högerextrema konspirationsteorier. Till exempel svarade 10 procent att de helt eller delvis instämde i påståendet att det pågår ett ”folkutbyte” i Sverige.

– Det vore intressant att följa hur det sambandet ser ut över tid, säger Henrik Bachner.

Så gjordes rapporten

Rapporten ”Antisemitiska attityder i Sverige” bygger på två enkätundersökningar, som genomfördes år 2025 och 2020.

I rapporten undersöks tre olika former av antisemitism:

1) Socialt avståndstagande till judar. Exempel på fråga: ”Skulle det vara acceptabelt med en jude som statsminister?” I den här kategorin uppvisar sympatisörer med Sverigedemokraterna högre nivå av social distans mot judar än andra partiers sympatisörer, enligt rapporten.

2) Traditionella och Förintelserelaterade antisemitiska föreställningar (i rapporten kallat ”multidimensionellt antisemitismindex”). Det handlar om bland annat om föreställningar om att judar som grupp skulle ha stor makt och kontroll över världsekonomin, medier och politik. I den här kategorin uppvisar, enligt Bachner, personer med muslimsk trostillhörighet högre benägenhet att hysa antisemitiska attityder än personer utan religionstillhörighet.

3) Antisemitism i relation till Israel. Här undersöktes attityder i en kontext som rör Israel. Exempel på fråga: ”På grund av Israels politik tycker jag allt mer illa om judar.”

Metoden skiljer sig mellan de båda undersökningarna. Den som genomfördes år 2020 var en panelundersökning baserad på opinionsföretaget Novus Sverigepanel. 3 507 personer i åldrarna 18– 79 år deltog och datamaterialet viktades för att motsvara befolkningens sammansättning.

Den andra undersökningen genomfördes av Statistiska centralbyrån (SCB) och skickades till 30 259 svenskar i åldrarna 18–74 år, varav 30 259 personer deltog. Frågorna i SCB-studien utformades med syfte att kunna jämföra med Forum för levande historias tidigare studier.

Källa: Forum för levande historia.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026