loadingFN-högkvarteret på Manhattan i New York, med East River i bakgrunden. Bilden är från cirka 1955, alltså under den tid som Dag Hammarskjöld var FN:s generalsekreterare. Generalförsamlingen beslutade under sitt första möte i London 1946 att FN:s högkvarter skulle placeras i USA. Men New York, som det ju sedan kom att bli, var inte ursprungstanken. Philadelphia, San Francisco och Boston var de hetaste kandidaterna för den kommitté som fick i uppdrag att sondera terrängen. När väl New York blev en kandidat var det till en början några platser norr om metropolen som man tittade närmare på. Det som till slut fick kommittén att välja den nuvarande platsen var en gåva på 8,5 miljoner dollar från John D. Rockefeller för inköp av tomten vid First Avenue. Senare utvidgades området genom donationer från staden New York. Från början ville den internationella arkitekt-kommittén, som förestods av Wallace K. Harrison och i vilken de kända arkitekterna Le Corbusier och Oscar Niemeyer ingick, uppföra en byggnad med 45 våningar till en kostnad av 85 miljoner dollar. FN:s förste generalsekreterare, norrmannen Trygve Lie, bantade dock ner notan med 20 miljoner och antalet våningar till 39. Byggandet påbörjades den 24 oktober 1949 och 19 månader senare, den 21 augusti 1951, började man flytta in i byggnaden. USA:s regering gav ett räntefritt lån på 65 miljoner dollar för byggnadskostnaderna. Den sista avbetalningen på lånet gjordes 1982. Foto: FPG/Hulton Archive/Getty Images
FN-högkvarteret på Manhattan i New York, med East River i bakgrunden. Bilden är från cirka 1955, alltså under den tid som Dag Hammarskjöld var FN:s generalsekreterare. Generalförsamlingen beslutade under sitt första möte i London 1946 att FN:s högkvarter skulle placeras i USA. Men New York, som det ju sedan kom att bli, var inte ursprungstanken. Philadelphia, San Francisco och Boston var de hetaste kandidaterna för den kommitté som fick i uppdrag att sondera terrängen. När väl New York blev en kandidat var det till en början några platser norr om metropolen som man tittade närmare på. Det som till slut fick kommittén att välja den nuvarande platsen var en gåva på 8,5 miljoner dollar från John D. Rockefeller för inköp av tomten vid First Avenue. Senare utvidgades området genom donationer från staden New York. Från början ville den internationella arkitekt-kommittén, som förestods av Wallace K. Harrison och i vilken de kända arkitekterna Le Corbusier och Oscar Niemeyer ingick, uppföra en byggnad med 45 våningar till en kostnad av 85 miljoner dollar. FN:s förste generalsekreterare, norrmannen Trygve Lie, bantade dock ner notan med 20 miljoner och antalet våningar till 39. Byggandet påbörjades den 24 oktober 1949 och 19 månader senare, den 21 augusti 1951, började man flytta in i byggnaden. USA:s regering gav ett räntefritt lån på 65 miljoner dollar för byggnadskostnaderna. Den sista avbetalningen på lånet gjordes 1982. Foto: FPG/Hulton Archive/Getty Images
Weekend Nr 37 vecka 37 2024

Omvärlds-analysande

Redaktionen

Förenta Nationerna, FN, bildades 1945 i syfte att motverka ett nytt världskrig, och har alltsedan dess intagit en särställning som den viktigaste globala aktören för fred och säkerhet.

Sverige gick med i förbundet redan begynnelseåret 1920

Förenta Nationernas föregångare, Nationernas Förbund (NF), grundades 1920 i efterdyningarna av första världskriget. Initiativtagare var USA:s president Woodrow Wilson, och förbundets instiftande fanns med som en punkt på fredsfördraget i Versailles. USA blev dock självt aldrig medlem. Sverige gick med i förbundet redan begynnelseåret 1920. NF hade vissa likheter med FN, men även betydande skillnader. Exempelvis existerade ingen vetorätt, och enhällighet krävdes i sakfrågor.

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

Epoch Times Podcasts

Gröning & Blomgren Utanför Podcast

Följ med när journalisten Lotta Gröning tillsammans med Jan Blomgren, professor i kärnfysik, bjuder in gäster till att fritt diskutera högt och lågt kring aktuella samhällsfrågor.

Lev Skönare Podcast

I Lev Skönare med Friskis & Svettis-grundaren Johan Holmsäter och jympa-Mats får vi följa med i intressanta samtal med spännande gäster om hälsa i vid existentiell mening.

Tidsspegeln Podcast

Vår kultur och civilisation, tycks hotad från flera håll. Vi möter gäster som ägnat sitt liv åt att söka svaren – psykologer, författare, filosofer, teologer och rena särlingar; människor som brinner för att förstå.

Sportpodden Podcast

Stjärnor, doldisar, psykologer och forskare – alla har de sin plats i idrottens värld. Liksom förstås även i Sportpodden där sportchefen Jonas Arnesen och idrottsprofilen Danijela Rundqvist bjuder in gäster för intressanta samtal.

loadingFN-högkvarteret på Manhattan i New York, med East River i bakgrunden. Bilden är från cirka 1955, alltså under den tid som Dag Hammarskjöld var FN:s generalsekreterare. Generalförsamlingen beslutade under sitt första möte i London 1946 att FN:s högkvarter skulle placeras i USA. Men New York, som det ju sedan kom att bli, var inte ursprungstanken. Philadelphia, San Francisco och Boston var de hetaste kandidaterna för den kommitté som fick i uppdrag att sondera terrängen. När väl New York blev en kandidat var det till en början några platser norr om metropolen som man tittade närmare på. Det som till slut fick kommittén att välja den nuvarande platsen var en gåva på 8,5 miljoner dollar från John D. Rockefeller för inköp av tomten vid First Avenue. Senare utvidgades området genom donationer från staden New York. Från början ville den internationella arkitekt-kommittén, som förestods av Wallace K. Harrison och i vilken de kända arkitekterna Le Corbusier och Oscar Niemeyer ingick, uppföra en byggnad med 45 våningar till en kostnad av 85 miljoner dollar. FN:s förste generalsekreterare, norrmannen Trygve Lie, bantade dock ner notan med 20 miljoner och antalet våningar till 39. Byggandet påbörjades den 24 oktober 1949 och 19 månader senare, den 21 augusti 1951, började man flytta in i byggnaden. USA:s regering gav ett räntefritt lån på 65 miljoner dollar för byggnadskostnaderna. Den sista avbetalningen på lånet gjordes 1982. Foto: FPG/Hulton Archive/Getty Images
FN-högkvarteret på Manhattan i New York, med East River i bakgrunden. Bilden är från cirka 1955, alltså under den tid som Dag Hammarskjöld var FN:s generalsekreterare. Generalförsamlingen beslutade under sitt första möte i London 1946 att FN:s högkvarter skulle placeras i USA. Men New York, som det ju sedan kom att bli, var inte ursprungstanken. Philadelphia, San Francisco och Boston var de hetaste kandidaterna för den kommitté som fick i uppdrag att sondera terrängen. När väl New York blev en kandidat var det till en början några platser norr om metropolen som man tittade närmare på. Det som till slut fick kommittén att välja den nuvarande platsen var en gåva på 8,5 miljoner dollar från John D. Rockefeller för inköp av tomten vid First Avenue. Senare utvidgades området genom donationer från staden New York. Från början ville den internationella arkitekt-kommittén, som förestods av Wallace K. Harrison och i vilken de kända arkitekterna Le Corbusier och Oscar Niemeyer ingick, uppföra en byggnad med 45 våningar till en kostnad av 85 miljoner dollar. FN:s förste generalsekreterare, norrmannen Trygve Lie, bantade dock ner notan med 20 miljoner och antalet våningar till 39. Byggandet påbörjades den 24 oktober 1949 och 19 månader senare, den 21 augusti 1951, började man flytta in i byggnaden. USA:s regering gav ett räntefritt lån på 65 miljoner dollar för byggnadskostnaderna. Den sista avbetalningen på lånet gjordes 1982. Foto: FPG/Hulton Archive/Getty Images
Weekend Nr 37 vecka 37 2024

Omvärlds-analysande

Redaktionen

Förenta Nationerna, FN, bildades 1945 i syfte att motverka ett nytt världskrig, och har alltsedan dess intagit en särställning som den viktigaste globala aktören för fred och säkerhet.

Sverige gick med i förbundet redan begynnelseåret 1920

Förenta Nationernas föregångare, Nationernas Förbund (NF), grundades 1920 i efterdyningarna av första världskriget. Initiativtagare var USA:s president Woodrow Wilson, och förbundets instiftande fanns med som en punkt på fredsfördraget i Versailles. USA blev dock självt aldrig medlem. Sverige gick med i förbundet redan begynnelseåret 1920. NF hade vissa likheter med FN, men även betydande skillnader. Exempelvis existerade ingen vetorätt, och enhällighet krävdes i sakfrågor.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024