loadingFritidskortet ska uppmuntra fler barn och unga att delta i fritidsaktiviteter. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Fritidskortet ska uppmuntra fler barn och unga att delta i fritidsaktiviteter. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes

Oklar effekt av fritidskort för unga

Vivvi Alström/TT

Det av regeringen utlovade fritidskortet för barn och unga föreslås träda i kraft i oktober 2025. Ett högre belopp öronmärks för barn i socioekonomiskt utsatta familjer. Men det är oklart om korten kommer ge önskad effekt.

Enligt regeringens förslag ska barn och unga mellan åtta och 16 år kunna ansöka om ett fritidskort som används för betalning av vissa fritids­aktiviteter, bland annat aktiviteter inom kulturskolan och lokala idrottsföreningar och ungdomsorganisationer.

Regeringen föreslår två kort, dels ett allmänt fritidskort på 500 kronor per år och barn, dels ett särskilt fritidskort på 2 000 kronor per år och barn. Den högre summan ska öronmärkas för hushåll med så kallat preliminärt bostadsbidrag. Fritidskortet ska inte påverka försörjningsstödet.

"Plånboken ska inte avgöra barns möjlighet till en aktiv fritid", säger socialminister Jakob Forssmed (KD) i ett pressmeddelande.

Hur många barn och unga som verkligen kommer att använda ett fritidskort är oklart. Enligt Socialdepartementets egen promemoria deltar en relativt hög andel barn och unga i Sverige redan i dag i fritidsaktiviteter. Effekten av kortet hänger även på hur många arrangörer av fritidsaktiviteter som ansluter sig till fritidskortet. När man utvärderat försök med liknande kort i Norge och på Island, har de främst använts av hushåll med god ekonomi.

Ursprungligen skulle fritidskortet börja användas under 2024. Nu föreslås det träda i kraft under 2025.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingFritidskortet ska uppmuntra fler barn och unga att delta i fritidsaktiviteter. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Fritidskortet ska uppmuntra fler barn och unga att delta i fritidsaktiviteter. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes

Oklar effekt av fritidskort för unga

Vivvi Alström/TT

Det av regeringen utlovade fritidskortet för barn och unga föreslås träda i kraft i oktober 2025. Ett högre belopp öronmärks för barn i socioekonomiskt utsatta familjer. Men det är oklart om korten kommer ge önskad effekt.

Enligt regeringens förslag ska barn och unga mellan åtta och 16 år kunna ansöka om ett fritidskort som används för betalning av vissa fritids­aktiviteter, bland annat aktiviteter inom kulturskolan och lokala idrottsföreningar och ungdomsorganisationer.

Regeringen föreslår två kort, dels ett allmänt fritidskort på 500 kronor per år och barn, dels ett särskilt fritidskort på 2 000 kronor per år och barn. Den högre summan ska öronmärkas för hushåll med så kallat preliminärt bostadsbidrag. Fritidskortet ska inte påverka försörjningsstödet.

"Plånboken ska inte avgöra barns möjlighet till en aktiv fritid", säger socialminister Jakob Forssmed (KD) i ett pressmeddelande.

Hur många barn och unga som verkligen kommer att använda ett fritidskort är oklart. Enligt Socialdepartementets egen promemoria deltar en relativt hög andel barn och unga i Sverige redan i dag i fritidsaktiviteter. Effekten av kortet hänger även på hur många arrangörer av fritidsaktiviteter som ansluter sig till fritidskortet. När man utvärderat försök med liknande kort i Norge och på Island, har de främst använts av hushåll med god ekonomi.

Ursprungligen skulle fritidskortet börja användas under 2024. Nu föreslås det träda i kraft under 2025.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025