USA planerar att dra tillbaka bland annat stridsflyg och fartyg från Natos försvar av Europa. Det kan innebära en större roll för Sverige i Natos framtida försvarsplaner, enligt Sveriges överbefälhavare (ÖB) Michael Claesson.
ÖB konstaterar att Sverige redan ses som en mönsterallierad, med både militär och ekonomisk styrka.
– Så att det är klart man ser en tung roll för Sverige, säger han.
– Vi kan nog förvänta oss att, precis som övriga allierade, men i relation till ekonomisk styrka och befolkningsmängd, få tilläggsmål.
USA delade för en knapp månad sedan ut ett dokument till allierade med planer för en neddragning av amerikanska militära förmågor som i dag står till Natos förfogande.
Svårt ersätta
Enligt ÖB så är den amerikanska omdispositionen i många stycken ”inte så vansinnigt dramatisk”
– Men det finns enskilda förmågor som är väldigt viktiga.
Enligt medieuppgifter vill USA till exempel minska stridsflygplanen F16 och F15 från omkring 150 till cirka 100, dra ned på lufttankningsplan, flytta ett hangarfartyg och ha kvar färre långräckviddiga spaningsdrönare.
Claesson vill inte gå in på innehållet i det sekretessbelagda dokumentet.
– Jag kan bara konstatera att det finns förmågor i den här uppräkningen som på olika sätt skulle kunna vara mer eller mindre besvärliga att ersätta snabbt.
Tydliga besked
ÖB pekar i stället på vad som är viktigt i nuvarande amerikanska bidrag, som hangarfartyg, luftförsvar mot ballistiska missiler, ledningsförmåga och satelliter.
På Natos toppmöte i Ankara 7–8 juli hoppas han på så pass tydliga besked om USA:s planer så övriga Natoländer kan börja planera för hur militära resurser som tas bort kan ersättas.
Om USA drar tillbaka stora marina resurser kan det framför allt få konsekvenser för försvaret av norra Europa med Atlanten och Östersjön.
– Det är klart att det ligger i farans riktning när det gäller kvalificerade marina resurser, säger Claesson.
Tar tid
Han hoppas på en ordnad process som följer Natos ordinarie planering. Natoländerna får vart fjärde år uppdaterade krav från Nato vilka militära resurser de ska kunna ställa upp med. Sverige fick sina så kallade förmågemål förra året.
Därefter får länderna flera år på sig att uppfylla kraven beroende på vad det handlar om.
– Man kan inte begära att man ska etablera en hangarfartygsgrupp till exempel på två år, säger Claesson.
Han utesluter inte att det, förutom nya nationella förmågemål, även kan behövas viss kalibrering av Natos försvarsplaner.
Allra viktigast på toppmötet är, enligt ÖB, att Nato visar upp enighet och beslutsamhet.
– Om man har anledning från rysk sida att ifrågasätta sammanhållningen, då finns en möjlig risk att man tolkar det som svaghet, en svaghet som innebär att Ryssland ökar sin egen riskbenägenhet, säger han.
