Försvarsmakten kommer i närtid att fatta beslut om att skaffa långdistansvapen som kan slå mot mål inne i Ryssland. Överbefälhavare Michael Claesson vill också ha betydligt fler drönare och bygga ut luftförsvaret.

Det svenska försvarsbeslutet har slagit fast att Sverige ska skaffa sig mer långräckviddiga vapen.

Konkret handlar det om kryssningsrobotar och raketartilleri som kan slå mot mål inne i Ryssland -- vilket är en helt ny förmåga för Sverige.

- Framför allt är det på temat avskräckning. Att hela tiden ha möjligheten att inte bara slåss på sitt eget territorium utan utsätta en angripare för risken att behöva försvara sig på egen mark. Kunna slå mot logistik, uppmarschområden och liknande, säger ÖB Michael Claesson.

Han håller just nu på att bestämma sig för vad det är som ska köpas in.

­- Det handlar både om flygburna långräckviddiga förmågor likväl som raketartilleri.

Namnger inga system

Vilka system det handlar om vill han inte säga, men han uppger att man tittar på ett par-tre olika leverantörer.

ÖB namnger ingen. Men ett av de mest kända raketartillerisystemen i världen är amerikanska Himars, som kan nå mål på upp till 30 mils avstånd.

På fråga vilken räckvidd som är aktuell för svensk del svarar ÖB att det kan handla om mellan 15 och 50 mil.

Det kan jämföras med det mest kraftfulla eldrörsartilleri som Sverige har i dag, Archer, som når 3 till 5 mil.

Planen är att sätta ned foten i höst och gå till beställning. Det skulle enligt ÖB innebära att Sverige kan ha dessa vapen på plats inom två, tre år.

- Vi skulle kunna spela en mycket mer aktiv del i Natos avskräckning genom att ha den typen av system, inte nödvändigtvis i Sverige utan kanske i Finland eller Baltikum.

Drönare och luftförsvar

Försvarsmakten kommer de närmaste åren att få historiskt stora tillskott för att nå det nya Natomålet på 5 procent.

Enligt ÖB ska pengarna användas för att förverkliga Natos senaste förmågemål, som är hemliga. Men något han är tydlig med att han vill satsa på är drönare och luftförsvar.

Men snarare än att köpa in stora mängder drönare och "lägga på hyllan" handlar det om att lära av ukrainarna, enligt ÖB. Han framhåller att en drönare kan bli omodern mycket snabbt.

- Det mest extrema jag sett själv är hur ukrainska soldater chattar direkt med industrin, och industrin tillverkar genom 3D-printning, skickar till närmaste fungerande postkontor och sen förs den fram till fronten, inte sällan med en annan drönare. Så vi talar om dagar eller en vecka i utvecklingstempo.

Natochefen Mark Rutte har samtidigt krävt en ökning med 400 procent för luft- och robotförsvaret. För Sveriges del handlar det enligt ÖB om att skaffa ”mer av allt” - från antidrönarsystem och brigadluftvärn till Patriot och stridsflyg.