Med start höstterminen 2028 ska flera hundratusen elever testas i läsning, skrivning och räkning på ett nytt sätt. Testerna återkommer hela fem gånger under grundskoletiden.
Syftet med testerna är att så tidigt som möjligt hitta de elever som behöver extra stöttning i ämnena – och att öka chanserna för att de faktiskt också får hjälp tidigt i skolgången.
I dag når var tredje 15-åring i svensk skola inte upp till en basnivå i läsning och matematik, visar den senaste Pisaundersökningen. I våras lämnade var sjätte niondeklassare grundskolan utan gymnasiebehörighet.
Redan i dag görs diagnostiska tester, i förskoleklassen och årskurs 1. Men de bedömningsstöd som används har inte fungerat bra. De tar för mycket av lärarnas tid och är inte tillräckligt träffsäkra, enligt regeringens proposition som ligger till grund för förändringen.
Därför utarbetas nu helt nya diagnostiska tester, som ska vara mer finmaskiga och tidseffektiva.
En stor förändring är att eleverna ska testas inte två utan fem gånger: tre gånger på lågstadiet och en gång vardera på mellan- och högstadiet.
– Det är helt enkelt för att man vill stärka möjligheten att upptäcka elevers stödbehov, och därefter så klart kunna sätta in stöd, säger Jessica Jarhall, områdeschef på Skolverket.
Blivit utan
Skollagen kräver redan att elever som har det svårt med bokstäver eller siffror har rätt till insatser tidigt. Men läsa, skriva, räkna-garantin har inte levt upp till sitt namn. Elever har blivit utan stöd, fått det för sent eller fått fel slags hjälp, har granskningar visat.
Så vad talar för en förbättring?
Det regeringsförslag som riksdagen klubbade igenom i somras innebär, kort uttryckt, strängare krav på skolorna att ge eleverna tidigt och relevant stöd.
– Man gör om hela stödet till eleverna i skolan. Exempelvis införs ett krav på att faktiskt ha stödundervisning utanför klassrummet, enskilt eller i mindre grupp, säger Jessica Jarhall.
Extra tid
Stödundervisning ska ges i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Läraren ska bedöma behovet och stödundervisningen ska ges utöver ordinarie undervisning under en begränsad period. Det som kallas särskilt stöd, för elever med större och bestående behov, blir kvar.
Det som kallas extra anpassningar avskaffas däremot. Lärare har vittnat om att kravet på att i klassrummet anpassa undervisningen efter flera elevers olika behov inte går att uppfylla. En annan kritik är att extra anpassningar använts i stället för mer adekvat stöd.
Hur förändringarna faller ut kommer att visa sig först om ett antal år.
