Skattereduktion för privata kulturgåvor, men också en ny statlig miljard, bland annat för att matcha det privata stödet med offentligt. Så ska den privata kulturfinansieringen öka.
Mer privata pengar till kulturen har varit ett mantra för kulturminister Parisa Liljestrand (M) som på måndagen tar emot utredningen för breddad kulturfinansiering. En ny miljard i kulturbudgeten skulle kunna dra in fem gånger så mycket, enligt utredningen som också efterlyser ett perspektivskifte.
Resurser till kulturen måste i högre grad än i dag ses som ”investeringar”, enligt utredaren Karin Forseke, tidigare vd för investmentbanken Carnegie. För att åstadkomma detta behövs lagändringar men också att kulturens värde lyfts fram på politisk nivå generellt, enligt Forseke.
”För att högkvalitativ verksamhet inom alla kulturområden ska vara möjlig i Sverige krävs ett starkt offentligt stöd, men också nya sätt att få in mer privat kapital och att kanalisera det stora engagemang som finns hos enskilda individer” skriver hon i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Sverige är i dag ”i princip” det enda land i Europa utan möjlighet att göra skatteavdrag för kulturgåvor – detta föreslås ändras från 1 juli 2027, enligt utredningen. Den nya kulturmiljarden ska, uppdelad på fyra år, gå till ett särskilt ”investeringsprogram”, och framför allt matcha privata kultursatsningar med offentliga. Staten kan till exempel lova att förstärka alla privata donationer med 25 procent.
Även privata gräsrotsinsamlingar och tillfälliga kampanjer skulle kunna matchas med offentliga medel. Finländska insamlingar till nationella satsningar, som det nya Arkitektur- och designmuseet i Helsingfors, lyfts fram som exempel.
