Utrikes

Magnus Norell: Protesterna i Iran speglar ett djupt och långvarigt missnöje

Carl S:t Clair Renard
loadingDemonstrant I Hamedan, Iran, 1 januari 2026. Foto: Mobina / Middle East Images / AFP via Getty Images
Demonstrant I Hamedan, Iran, 1 januari 2026. Foto: Mobina / Middle East Images / AFP via Getty Images

Protesterna i Iran har under de senaste veckorna vuxit kraftigt i både omfattning och geografisk spridning. Demonstrationer rapporteras från samtliga provinser i landet, tusentals människor har gripits och flera har dödats i samband med sammandrabbningar med säkerhetsstyrkor.

Iran har styrts som en shiamuslimsk diktatur sedan revolutionen 1979, och protester mot regimen har återkommit i vågor. 1999 skakades landet av omfattande studentprotester som slogs ned med våld. År 2009 följde den så kallade gröna rörelsen efter det omstridda presidentvalet, där hundratusentals iranier protesterade mot valfusk. Protesterna bemöttes med massgripanden, dödligt våld och husarrester av oppositionsledare. Nya landsomfattande protester bröt ut 2017 och 2019, denna gång med tydligt fokus på ekonomi, korruption och regimens prioriteringar, där säkerhetsstyrkor enligt människorättsorganisationer dödade hundratals demonstranter.

Den senaste stora protestvågen före dagens utbröt 2022 efter att den unga kvinnan Mahsa Amini dött i moralpolisens förvar, anklagad för att ha burit hijab på ett ”felaktigt” sätt. Protesterna kom då att präglas av slagord mot tvångsslöjan, religiöst förtryck och hela den islamiska republiken. Kvinnor och unga stod i frontlinjen, och regimen svarade med omfattande repression.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Carl S:t Clair Renard
Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Utrikes

Magnus Norell: Protesterna i Iran speglar ett djupt och långvarigt missnöje

Carl S:t Clair Renard
loadingDemonstrant I Hamedan, Iran, 1 januari 2026. Foto: Mobina / Middle East Images / AFP via Getty Images
Demonstrant I Hamedan, Iran, 1 januari 2026. Foto: Mobina / Middle East Images / AFP via Getty Images

Protesterna i Iran har under de senaste veckorna vuxit kraftigt i både omfattning och geografisk spridning. Demonstrationer rapporteras från samtliga provinser i landet, tusentals människor har gripits och flera har dödats i samband med sammandrabbningar med säkerhetsstyrkor.

Iran har styrts som en shiamuslimsk diktatur sedan revolutionen 1979, och protester mot regimen har återkommit i vågor. 1999 skakades landet av omfattande studentprotester som slogs ned med våld. År 2009 följde den så kallade gröna rörelsen efter det omstridda presidentvalet, där hundratusentals iranier protesterade mot valfusk. Protesterna bemöttes med massgripanden, dödligt våld och husarrester av oppositionsledare. Nya landsomfattande protester bröt ut 2017 och 2019, denna gång med tydligt fokus på ekonomi, korruption och regimens prioriteringar, där säkerhetsstyrkor enligt människorättsorganisationer dödade hundratals demonstranter.

Den senaste stora protestvågen före dagens utbröt 2022 efter att den unga kvinnan Mahsa Amini dött i moralpolisens förvar, anklagad för att ha burit hijab på ett ”felaktigt” sätt. Protesterna kom då att präglas av slagord mot tvångsslöjan, religiöst förtryck och hela den islamiska republiken. Kvinnor och unga stod i frontlinjen, och regimen svarade med omfattande repression.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Carl S:t Clair Renard
Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026