Nationalmuseum ställer ut Tessins samling i New York
Förberedelse av Jacques-André-Joseph Aveds porträtt av Carl Gustaf Tessin inför utställningen. (Foto: Linn Ahlgren/Nationalmuseum)


Carl-Gustav Tessin spelade en betydande roll i Paris konstnärsvärld på 1700-talet, under sin korta men intensiva tid som svensk ambassadör. I vår ställs 75 mästerverk ur Tessins samling på Nationalmuseum ut i New York.

På 1700-talet hade fransk konst ett stort inflytande på Sveriges konst och kultur. Mycket tack vare greve Carl-Gustav Tessin, som hade nära relationer med de samtida konstnärerna i Paris. Tessin medverkade bland annat till att introducera den franska rokokon i Sverige. 1739–1742 var han Sveriges ambassadör i Frankrike, med hemliga politiska uppdrag, men det var i konstvärlden som han gjorde ett stort avtryck.

Kungliga biblioteket får donation på 450 000

Tessin byggde upp en imponerande konstsamling med 1600- och 1700-talsverk, som finns välbevarad på Nationalmuseum i Stockholm. Samlingen omfattar fler än 870 objekt.

Medan Nationalmuseum är stängt för renovering ställs delar av den klassiska Tessinsamlingen ut. I höstas visades verken i Louvren i Paris, och den 3 februari öppnar utställningen ”Treasures from the Nationalmuseum of Sweden: The Collections of Count Tessin” på The Morgan Library & Museum i New York. I utställningen kan man se verk från konstnärer som Dürer, Rafael, Rubens, Rembrandt, Watteau och Boucher.

”Som ett rikt troll kan man köpa saker, men det är skillnad på att själv vara delaktig i ett konstverks tillblivelse.”

– Magnus Olaussson, chef för Nationalmuseums samlingar

– Det här är första gången som flera nyckelverk har lämnat museet. Framförallt Venus triumf av Boucher. Det är ett av franska rokokons huvudverk. Sedan finns det ju en rad andra betydande verk ur Tessins samling som, så att säga, aldrig brukar åka runt så där. Så det här är en väldigt exklusiv utställning i den meningen, säger Magnus Olausson, som är chef för samlingarna på Nationalmuseum och expert på franskt och svenskt 1700-tal, kulturförbindelserna länderna emellan och Tessin.

Tessins samling dokumenterar konstens och konstsmakens utveckling i Paris under rokokons glansperiod, säger han.

François Boucher, Venus triumf, 1740. Målningen skildrar myten om Venus födelse. Venus var kärlekens gudinna. Ur skummet som bildades efter en svallvåg steg hon enligt legenden ur havet. Havsnymfer förde henne till ön Cythere, varifrån hon allt sedan dess har regerat över kärlek, lust och passion bland gudar och människor. (Cecilia Heisser/Nationalmuseum)

François Boucher, Venus triumf, 1740. (Cecilia Heisser/Nationalmuseum)

Tessin köpte konst från konsthandlare och på auktion, men han var också personligen vän med konstnärer som Chardin, Oudry och Bouchet. Eftersom han var god vän med de ledande konstnärerna tog han inte bara passivt emot intryck, utan var också en aktör.

– Som ett rikt troll kan man köpa saker, men det är skillnad på att själv vara delaktig i ett konstverks tillblivelse, och det är han i många fall. Han har önskat sig att det ska målas eller komponeras på ett visst sätt, och han väljer ju också konst efter sin egen smak om han är road av det ena eller det andra.

Venus triumf, eller Venus födelse som den också kallas, som nu ska visas i New York, skapades 1740 av François Boucher som var Ludwig XV:s hovmålare. Tessin köpte tavlan vid ett besök i konstnärens ateljé samma år.

”Den har aldrig lämnat landet sedan den kom hit 1742 med de föremål som Tessin skeppade hem.”

– Boucher är den som man brukar kalla för rokokons främste konstnär, eller en av de främsta i alla fall. Om man ska illustrera rokoko som företeelse i konsten så brukar den här målningen ofta figurera där.

Venus var kärlekens gudinna. Målningen skildrar myten om Venus födelse. Enligt legenden steg hon ur skummet som bildades efter en svallvåg ur havet. Alltsedan havsnymferna förde henne till ön Cythere, har hon därifrån regerat över kärlek, lust och passion bland gudar och människor.

Den är i originalskick på originalduk och har aldrig dubblerats. Dessutom sitter den fortfarande i sin originalram. Den har aldrig lämnat landet sedan den kom till Stockholm 1742 med de föremål som Tessin skeppade hem, så det var historiskt när Venus triumf i höstas återvände till Louvren, där den 1740 visades på salongen. Händelsen uppmärksammades i fransk press.

Jean-Baptiste Oudry, Taxen Pehr med jaktbyte, 1740. (Foto: Cecilia Heisser/Nationalmuseum)

Jean-Baptiste Oudry, Taxen Pehr med jaktbyte, 1740. (Foto: Cecilia Heisser/Nationalmuseum)

Ett annat stort verk som är med på utställningen är Oudry’s jaktstilleben. Målningen är en av Olaussons personliga favoriter.

– Det är egentligen ett porträtt av Carl-Gustaf Tessin, men Tessin är inte själv närvarande. Man ser ett av hans jaktvapen: ett gevär uppställt. Man ser hans tax som heter Pehr, som han var mycket fäst vid, och sedan ser man jaktbytet upphängt på väggen. Det är egentligen ett väldigt elegant sätt att göra ett porträtt av en person.

Taxen Pehr var med som sällskap på resan till Paris. I sina dagboksanteckningar kallar Tessin Pehr för ”le gros Pehr” (feta Pehr) och ”mon chien admirable” (min älskade hund). Anteckningarna tyder på att Pehr var Tessins ständiga följeslagare. Han var med på fester och jakter, och vid en visit till den franska kungens jaktslott Fontainebleu fick han antagligen träffa kungens jakthundar, enligt Nationalmuseum.

”Genom Gustav III så kom Tessin att få en fortsatt påverkan på skön konst i Sverige.”

Oudry var den tidens mest kända djurmålare i Frankrike, och målningen på taxen Pehr var ett beställningsjobb från Tessin. Enligt honom var den en av Oudry’s bästa någonsin.

Efter sin tid i Paris blev Tessin så småningom guvernör för kronprins Gustav, det vill säga den blivande Gustav III. Han blev som en andlig far för prinsen.

– Gustav III var ju otroligt påverkad av Carl-Gustav Tessin. Man kan säga att genom Gustav III så kom Tessin att få en fortsatt påverkan på skön konst i Sverige, och när det gäller vad som finns i Nationalmuseum, berättar Olaussson.

Magnus Olausson. (Foto: Anna Danielsson/Nationalmuseum)

Magnus Olausson. (Foto: Anna Danielsson/Nationalmuseum)

Även om de hann försonas innan Tessin gick bort, så skar sig relationen till kungaparet Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av politiska skäl. Tessin ruinerades och tvingades därmed sälja konstsamlingen, som idag utgör stommen i Nationalmuseums äldre samlingar.

Samlingen är inte helt intakt, men försvarliga delar finns kvar i Stockholm, vilket är unikt sett ur internationell synvinkel. I Frankrike splittrades samlingarna och såldes ut i och med franska revolutionen. Enligt Nationalmuseum finns ingen annan enskild samling från 1700-talets Paris som är så välbevarad som Tessins.

Han räddar träpålarna som våra städer står på

– Om man hugger huvudet av statschefen och konfiskerar allting och säljer ut det, då blir det ju inte så mycket kvar av en helhet. Men det har vi ju i Sverige, den kontinuiteten. Vi har ju inte haft den typen av våldsamma politiska förändringar och det gör också att kulturarvet finns kvar, det finns en helt annan seghet i strukturen. Det kanske inte många är medvetna om och värdesätter. Sverige är i själva verket avvikande i den meningen.

Utställningen i The Morgan Library pågår till och med den 4 maj 2017.

Carl-Gustav Tessin
Greve Carl-Gustav Tessin levde 1695–1770. Han var son till slottsarkitekten och stadsplaneraren Nicodemus Tessin den yngre. Tessin var med och grundade Hattpartiet, arbetade en tid som guvernör hos kronprinsen Gustav III och hade flera diplomatiska uppdrag. 1728 gifte han sig med den 16 år yngre Ulla Sparre. De fick inga barn.
 Förberedelse av Frans Snyders Stilleben med villebråd inför utställningen. (Foto: Linn Ahlgren/ Nationalmuseum)


Förberedelse av Frans Snyders Stilleben med villebråd inför utställningen. (Foto: Linn Ahlgren/ Nationalmuseum)