Bokförlaget Artos har nyligen gett ut en antologi där svenska skribenter undersöker medeltidsfilosofen Thomas av Aquinos tankevärld. Det är en värdefull ingång till ett i Sverige förbisett författarskap, som ställer djupgående frågor om vårt jordiska liv och argumenterar för att förnuftet kan hjälpa oss med svaren.

I Sverige har medeltidens tänkande en undanskymd plats i filosofins historia. Medeltidsfilosofer översätts sällan till svenska, och på universitetskurser över filosofins historia är det inte ovanligt att man även hoppar över dess kanske största namn, Thomas av Aquino, som tyvärr inte heller finns särskilt mycket översatt till svenska. Det är därför extra välkommet att bokförlaget Artos nu uppmärksammar honom genom att ge ut antologin ”Thomas av Aquino: En introduktion till hans teologi och filosofi”. Boken samlar 17 texter och bildar ett slags sammanfattning av Thomas intellektuella gärning.

Thomas tros ha fötts år 1225 i nuvarande Italien, och filosofen firar således 800-årsjubileum i år. Det finns flera bevarade källor om hans liv, och de inger ofta en mytologisk känsla hos läsaren. Som när han befinner sig på en båt och hamnar i en livshotande storm, men behåller lugnet i en förvissning om försynen. Eller som när hans bröder vill fresta honom genom att bjuda in en sköka till hans hus, och den store filosofen står emot. Han hänger sitt liv åt studier, vilket under medeltiden var detsamma som att tillägna sitt liv åt Gud. Två år före sin död, 1274, slutar han mer eller mindre att skriva, liksom i en tyst förberedelse för att lämna det jordiska livet bakom sig.