Tänk dig att vakna en morgon och se ett 65 meter högt ståltorn resa sig femtio meter från köksfönstret på gården som funnits i din familj i sju generationer. Det är ingen mardröm. Det är verkligheten för människor i norra Uppland just nu, och en föraning om vad som väntar allt fler när stamnätet byggs ut i snabb takt. Samtidigt beskrivs projekten som ”samhällsekonomiskt lönsamma”, trots att det som förloras i form av hem och framtida möjligheter värderas bristfälligt, och att beslutsfattandets legitimitet urholkas på ett sätt som faller utanför kalkylernas räckvidd.
I ett pågående regeringsärende om en ny dubbel 420 kV-ledning mellan Mehedeby och Jälla i norra Uppland har boende och markägare överklagat Energimarknadsinspektionens beslut att bevilja nätkoncession. Ledningen är omkring 65 kilometer lång, passerar genom jordbruksbygd och kulturmiljöer, och i vissa fall planeras den mycket nära permanentbostäder.
Myndigheternas svar är formellt sett korrekta. Men läser man yttrandena närmare väcks frågor som sträcker sig långt bortom just denna sträckning.














