Brödet ska vara pinfärskt, äpplena prickfria och hållbarheten lång. Konsumenternas krav är höga och samtidigt uppgår butikernas matsvinn till hela 70 000 ton per år. Mängder av mat produceras helt i onödan och hamnar inte i våra magar utan i soptunnan.
– Det är faktiskt jättedåligt att kasta mat, särskilt för miljön, säger Mattias Eriksson på Sveriges Lantbruksuniversitet.
Fullt ätlig mat slängs
Mattias Eriksson har nyligen presenterat en avhandling om butikernas matsvinn. Att producera mat innebär både koldioxidutsläpp och övergödning, vilket påverkar klimatet negativt.
– Den mat vi äter har vi glädje av, matsvinnet har vi ingen glädje alls av, men miljöpåverkan är densamma.
Det som slängs mest är frukt och grönt. Mycket kommer aldrig ens ut i butikerna för att kvaliteten inte håller. Men de allt högre kraven från konsumenterna gör att en hel del mat som är fullt ätlig också åker ner i soptunnan. Köttsvinnet är inte så stort i mängd, men är ändå en viktig del eftersom köttproduktionen påverkar miljön i högre grad.
Konsumenternas krav ökar matsvinnet
Mattias Eriksson tror att de stora kedjorna i Sverige har ett ganska aktivt arbete mot matsvinn.
– Men kostar det för mycket att minska svinnet så struntar man i det, eftersom det inte blir lönsamt för butiken.
Lönsamhet är en avgörande fråga för butikerna, vilket ibland kan innebära ett dilemma. Samtidigt som butikerna vill minska matsvinnet så måste de ge konsumenterna vad de vill ha. Sortimentet ska vara brett med många specialvaror, och allt ska vara tipptopp.
– Butikerna lever i en verklighet där vi som konsumenter pressar dem till att bli bättre, vilket kan leda till mer matsvinn.
Resurskocken på Malmborgs Tuna
Att minimera matsvinnet och samtidigt kunna ha ett avancerat sortiment som möter kundernas krav, är något som Ica Kvantum Malmborgs Tuna i Lund har lyckats med. Projektet heter Resurskocken och startades 2007.
– Vi hade ett eskalerande matsvinn och fick vända på många stenar för att hitta problemet. Det var då Resurskocken kom till liv, säger Anna Billing som är initiativtagare och leder projektet.
Butiken anställde en duktig, kreativ kock och några kallskänkor som började laga luncher. Konceptet var att använda bra råvaror som av olika anledningar inte längre kunde säljas.
– Det handlar om varor där kunden inte vill betala fullpris. Det är dels varor med skönhetsfel, och dels de som närmar sig bäst före datum, men som fortfarande har fullgod kvalitet.
Matsvinnet är en stor miljöbov
80 procent minskat svinn
Varje morgon får kockarna in varor från de olika avdelningarna. Allt som kan användas tas till vara. Sedan lagar de 350 varma luncher per dag som säljs över disk.
– Resurskocken ska kännas som en supervinst för alla. Det ska vara prisvärt, gott och varierat. Målet är att projektet ska kunna bära sig självt och att vi kan fortsätta med det. Det ska vara ett samarbete för det är en sorts hjälpprojekt.
Butiken tar idag tillvara på ca 80 procent av det som annars skulle slängts, resten blir till biogas. Därför kan de ha ett större och mer specialiserat sortiment utan ökat matsvinn, tack vare projektet.
– Det har varit en plusfaktor för hela vår butik.
