Han kallar sig Mr Bond. Ler snett, tänder en cigarett och säger att man måste lära sig tålamod för att överleva här. Runt oss står lastbilar på tomgång, dieseldoften ligger tung och solen pressar ner allt liv. I gränslandet mellan Polen och Ukraina är tiden långsam, men köerna oändliga.
Bakom oss: kilometerlånga rader av lastbilar. Vissa chaufförer har stått här i dygn. De är luttrade – kaffemuggar fylls, cigaretter tänds och släcks, röken blandas med avgaserna.
Vid den polska gränsen var tonläget barskt. Vid första kontrollen får vi ett plastkort utan förklaring. En man i gul väst, med röst som låter som sandpapper, säger till slut: kortet ska blippas vid en terminal. För att få ett nummer. Till en ny kö.