Försvarsmakten ska få kallas in för att stötta polisen i fler fall än i dag, föreslår en statlig utredning.
– Hotbilden mot Sverige har breddats och vi ser att inre och yttre hot är alltmer sammanflätade, säger utredare Rikard Jermsten.
Försvarsmaktens möjligheter att gå in och stötta polis är i dag starkt begränsade. I princip får försvaret när det gäller insatser som kan innebära våld eller tvång mot enskilda bara stötta polisen vid terroristbrott.
– Det svarar inte mot dagens hotbild, säger utredaren Rikard Jermsten.
– Hotbilden har blivit alltmer komplex och gränsen mellan militära och icke-militära hot är svårare att dra i dag.
Jermsten föreslår en ny lag om Försvarsmaktens stöd till polisen.
Utöver vid terroristbrott ska polisen kunna begära hjälp vid andra allvarliga brott, till exempel om det finns fara för många människors liv eller hälsa, om det är en allvarlig störning av en viktig samhällsfunktion eller vid allvarlig fara för Sveriges säkerhet.
Utesluter inte stridsflyg
– Däremot har vi inte sett något utökat behov av stöd i situationer som kräver fysiskt våld för att motverka den systemhotande brottsligheten, säger Jermsten.
Han betonar att synen på när militär får kallas in fortsatt ska vara restriktiv. Grundregeln är att det bara ska få ske i mycket allvarliga fall, när polisens egna resurser är otillräckliga och alltid under polisens ledning.
Regeringen måste även som huvudregel ha lämnat sitt medgivande till att polisen begär stöd av försvaret.
Jermsten ser ur svensk erfarenhet inga händelser där det hade kunnat vara aktuellt att kalla in försvaret.
– Däremot en mer extrem situation som Utøya eller 9/11, de situationerna kan finnas, säger han.
På frågan om vilka vapen militären får använda för att stötta polis svarar han:
– De ska använda den beväpning som utifrån den givna situationen anses lämplig. Jag utesluter inte att det skulle kunna vara stridsflyg i en helt extrem situation, men det är rent hypotetiskt.
Ny "reservpolis"
Utredningen föreslår även att Sverige bör inrätta en moderniserad form av beredskapspolis, en så kallad "reservpolis", som ska kunna kallas in vid höjd beredskap och krig.
Beredskapspolisen fanns tidigare i Sverige men avskaffades 2012.
Reservpoliser ska enligt utredningen vara före detta polismän och polisstudenter i slutet av utbildningen, som ska skrivas in för civilplikt. Reservpoliser ska få göra allt som vanliga poliser får, med begränsningen att uppgifterna ska vara "lämpliga".
Antalet reservpoliser bedöms uppgå till knappt 6 000.
Utredarens förslag skickas nu på remiss.
