Landslaget klarade de två sista kvalhindren och kan nu förbereda sig för sommarens världsmästerskap. Segrarna över Ukraina (3–1) och Polen (3–2) gav emellertid några besked. Det tyngsta är att vi nu har ett landslag som vilar på en koncentrerad defensiv. Efter att förra året urartat till ett totalt viljelöst uppträdande av ett lag som tappat respekten för sin dåvarande förbundskapten Jon Dahl Tomasson lyckades hans efterträdare Graham Potter vända skutan och sätta in varje resurs för att täta defensiven.
Spelet har nu fått en inriktning som inte på villkors vis får överges. Försvarsspel där man ”överbefolkar” bakre linjen med fem man i bredd är grunden. Utöver det får gärna en eller två innermittfältare hjälpa till.
Ett annat besked som gavs i dessa två matcher är att anfallsspelet är potent och av bästa märke. Att Viktor Gyökeres ensam stod för fyra av lagets sex mål mot Ukraina och Polen är det synbara beviset på det. Men tänk då på att två spelare är på väg tillbaka efter allvarliga och långvariga skador. Båda är offensiva vapen. Alexander Isak börjar nu spela igen efter sitt vadbensbrott i december. Dejan Kulusevski opererade knät i maj och är också på väg tillbaka, även om han fortfarande verkade aningen skadskjuten när han visade sig på senaste landslagssamlingen.













