Kultur | Ledare

Konstens och tankens friheter

Anton Carlson
loadingMed utgångspunkt i en borttagen textrad i en Jakob Hellman-text reflekterar skribenten över konstens och tankens friheter. Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Med utgångspunkt i en borttagen textrad i en Jakob Hellman-text reflekterar skribenten över konstens och tankens friheter. Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT

Nyligen var jag på en konsert med popmusikern Jakob Hellman. Vi var nog många i publiken som särskilt hade sett fram emot hans 1980-talshitt ”Hon har ett sätt”. I texten beskriver diktjaget hur han är förälskad i en främmande kvinna, men låter henne förbli en drömsk gestalt, vilket manifesteras i bevingade rader som: ”Att fråga efter hennes namn tror jag inte att jag ska / Jag är lite rädd att hon ska heta nåt som inte låter bra”. Det finns något väldigt icke-samtida i denna romantiska text, där kärleken får lov att vara lite obekväm och underlig.

Därför hade jag farhågor över att eftergifter skulle ges. Kanske en brasklapp om att det var en annan tid då man ännu inte förstod att det finns något som heter stalkning. Som tur var kom ingen sådan brasklapp. Möjligen fanns det ett slags eftergift i själva sången. I en av låtens rader sjungs: ”Jag skulle gärna gå och hålla / och ha sönder hennes hand”. Den sista raden var på konserten struken. Kanske glömde Hellman bara bort texten? När jag tittade på inspelningar från andra aktuella liveframträdanden var det samma sak. Det går alltså att konstatera att det inte rörde sig om ett misstag. Det behöver inte nödvändigtvis handla om självcensur, men det är en tolkning som ligger nära till hands. För inte får man trycka sönder kvinnohänder hur som helst.

Frågan om vad som egentligen är acceptabelt att ha med i konst lär vara lika gammal som konsten själv. Även om vi gärna talar om att yttrandefriheten garanterar en fri konst sker ofta diskussioner om vad som egentligen får uttryckas. Exempelvis diskuterades det livligt för ett tiotal år sedan om ordet ”negerkung” skulle få förekomma i ”Pippi Långstrump”. Ett modeord har länge varit att saker och ting är ”problematiska”. Och vad gör man med problem? Försöker lösa dem. Lösningen tycks ofta vara att ta bort det som anses vara bekymmersamt. Samma såg vi i fjolårets version av Disneys ”Snövit”. Skådespelerskan i huvudrollen menade att sagan behövde förnyas, eftersom det var obehagligt och föråldrat med prinsar som kysser sovande prinsessor. I stället skulle Snövit vara en ledare, inte någon som drömmer om evig monogam kärlek.

Anton Carlson
Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

Kultur | Ledare

Konstens och tankens friheter

Anton Carlson
loadingMed utgångspunkt i en borttagen textrad i en Jakob Hellman-text reflekterar skribenten över konstens och tankens friheter. Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Med utgångspunkt i en borttagen textrad i en Jakob Hellman-text reflekterar skribenten över konstens och tankens friheter. Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT

Nyligen var jag på en konsert med popmusikern Jakob Hellman. Vi var nog många i publiken som särskilt hade sett fram emot hans 1980-talshitt ”Hon har ett sätt”. I texten beskriver diktjaget hur han är förälskad i en främmande kvinna, men låter henne förbli en drömsk gestalt, vilket manifesteras i bevingade rader som: ”Att fråga efter hennes namn tror jag inte att jag ska / Jag är lite rädd att hon ska heta nåt som inte låter bra”. Det finns något väldigt icke-samtida i denna romantiska text, där kärleken får lov att vara lite obekväm och underlig.

Därför hade jag farhågor över att eftergifter skulle ges. Kanske en brasklapp om att det var en annan tid då man ännu inte förstod att det finns något som heter stalkning. Som tur var kom ingen sådan brasklapp. Möjligen fanns det ett slags eftergift i själva sången. I en av låtens rader sjungs: ”Jag skulle gärna gå och hålla / och ha sönder hennes hand”. Den sista raden var på konserten struken. Kanske glömde Hellman bara bort texten? När jag tittade på inspelningar från andra aktuella liveframträdanden var det samma sak. Det går alltså att konstatera att det inte rörde sig om ett misstag. Det behöver inte nödvändigtvis handla om självcensur, men det är en tolkning som ligger nära till hands. För inte får man trycka sönder kvinnohänder hur som helst.

Frågan om vad som egentligen är acceptabelt att ha med i konst lär vara lika gammal som konsten själv. Även om vi gärna talar om att yttrandefriheten garanterar en fri konst sker ofta diskussioner om vad som egentligen får uttryckas. Exempelvis diskuterades det livligt för ett tiotal år sedan om ordet ”negerkung” skulle få förekomma i ”Pippi Långstrump”. Ett modeord har länge varit att saker och ting är ”problematiska”. Och vad gör man med problem? Försöker lösa dem. Lösningen tycks ofta vara att ta bort det som anses vara bekymmersamt. Samma såg vi i fjolårets version av Disneys ”Snövit”. Skådespelerskan i huvudrollen menade att sagan behövde förnyas, eftersom det var obehagligt och föråldrat med prinsar som kysser sovande prinsessor. I stället skulle Snövit vara en ledare, inte någon som drömmer om evig monogam kärlek.

Anton Carlson
Feedback

Epoch Times Podcasts

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026