Utvisade från EU ska kunna samlas i läger utanför unionen – och snart kanske också asylsökande. Men människorättsorganisationer är kritiska när migrationspolitiken skärps ytterligare ett snäpp.
Allt är nu klart för EU:s nya så kallade återvändandeförordning, sedan EU-parlamentet och EU:s medlemsländer under måndagskvällen enats om själva startdatumet.
Därmed öppnas vägen till att sätta upp ”hubbar” utanför EU där länderna kan placera personer som utvisats, men av olika anledningar inte kan återföras till sina hemländer.
”Vi måste ta kontroll över migrationen till Europa. Över 70 procent av människor med avslag på asylansökan återvänder inte. Nu tar EU ett viktigt steg mot en migrationspolitik där ett nej också betyder ett nej i praktiken”, säger svenske EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M) till TT.
”Borde avvisas”
Tyskland, Nederländerna, Österrike, Danmark och Grekland går i täten för att få igång verksamheten redan i år – med stöd från EU-kommissionen.
Vilka länder som kan tänka sig att hysa lägren talas det än så länge tyst om. Till nyhetssajten Politico Europe pekar ändå en EU-diplomat ut Kazakstan och Uzbekistan som potentiella samarbetspartner.
Frågan är känslig. Även om det finns en stark majoritet bakom planerna i både EU-parlamentet och bland EU:s medlemsländer har kritiken varit tung – inte minst från olika människorättsorganisationer.
”Återvändandehubbar för med sig allvarliga risker för kränkta rättigheter, kan inte införas på ett sätt som uppfyller mänskliga rättigheter och borde avvisas rakt av”, sade Eva Geddie från Amnesty International i ett uttalande efter en omröstning i parlamentet i mars.
Även asylsökande?
Enligt Politico Europe arbetar Nederländerna dessutom på att även få igång asylhantering utanför EU, i samarbete med Sverige, Danmark och Malta.
– Tanken är att inte göra något politiskt spektakel av det här utan att göra det juridiska arbetet så att det verkligen sätter sig, förklarar en EU-diplomat för nyhetssajten.
Från svensk sida avvisas dock att något samarbete skulle pågå med Malta. När det gäller Nederländerna och Danmark vill regeringen varken bekräfta eller dementera uppgifterna till TT.
