Kinas regim har nyligen presenterat en femårsplan som, enligt vissa Kina-analytiker är ett försök att ställa ekonomin i krigsberedskap. De menar att man förbereder sig för en långvarig teknologisk blockad eller konflikt med USA. Andra Kinabevakare menar dock att planen endast är en fortsättning på tidigare strategier.

Femårsplaner är ett typiskt verktyg för planekonomier som användes av det forna Sovjetunionen och andra socialistiska stater. Kinas senaste plan lades fram i slutet av det kinesiska kommunistpartiets politiska toppmöte, som är känt som fjärde plenumet.

Kinesiska statliga medier publicerade den 24 oktober den officiella kommunikén från det fjärde plenumet, där regimens prioriteringar för 2026 till 2030 – landets 15:e femårsplan – beskrivs. Planen syftar till att ”bygga ett moderniserat industriellt system och stärka grunden för den reala ekonomin” samt att ”uppnå större självständighet och styrka inom vetenskap och teknik”. Dessa mål följs av ”att öka den inhemska efterfrågan” och ”förbättra levnadsstandarden”.

Industriell modernisering och teknisk självständighet har varit nyckeln för den kinesiska regimen att stärka sin position i konkurrensen med USA.

Planerna visar att Kinesiska kommunistpartiet (KKP) ”gör strukturella justeringar för att förbereda sig för ett framtida teknikkrig mellan Kina och USA eller en långvarig teknisk blockad”, enligt Sun Kuo-hsiang, professor i internationella frågor och ekonomi vid Nanhua University i Taiwan.

– Internt prioriterar man den realekonomin och teknisk självständighet som den materiella grunden för nationell säkerhet. Externt syftar det till att motverka västerländska blockader av försörjningskedjor, genom inhemsk efterfrågan och oberoende innovation, säger han till Epoch Times.

Vetenskap och teknik handlar inte längre om fri innovation, utan har införlivats i det nationella säkerhetssystemet.

Sun Kuo-hsiangKinaexpert

I kommunikén talas flera gånger om ”högkvalitativ utveckling” för de ekonomiska målen i femårsplanens översikt, men man anger inga specifika mål för ekonomisk tillväxt. Kinas ekonomi har varit trög sedan KKP:s mycket hårda nedstängningspolitik under pandemin.

Officiella uppgifter som offentliggjordes den 20 oktober visar att Kinas ekonomi officiellt växte med 4,8 procent jämfört med samma period föregående år under tredje kvartalet, vilket är lägre än de 5,2 procent som uppnåddes under andra kvartalet och den lägsta tillväxttakten sedan samma period förra året. Många internationella ekonomer tror dock inte att KKP:s uppgifter är korrekta.

Även om KKP i kommunikén lovar att öka insatserna för att ”förbättra levnadsstandarden och samtidigt öka konsumenternas utgifter”, specificerar man inte hur dessa mål ska uppnås eller  finansieras.

När det gäller nationell säkerhet och utrikespolitik upprepas  målen att ”modernisera det nationella försvaret och försvarsmakten” och ”bedriva diplomati som en stormakt” samtidigt som man betonade ”att öka stridsberedskapen”.

Som alltid hyllar man den kommunistiska teorin om klasskamp mellan förtryckare och förtryckta och betonar med typiskt KKP-språk behovet av att partimedlemmarna ”visar mod och kompetens att föra vår kamp vidare och vågar trotsa starka vindar, höga vågor och till och med farliga stormar”. Den fullständiga 15:e femårsplanen kommer att tillkännages vid Nationella folkkongressen i mars 2026.

Prioriteringsordningen som beskrivs i KKP:s 15:e femårsplan är i huvudsak ”en ekonomisk ordning för krigstid”, säger Sun till. Att sätta ”vetenskaplig och teknisk självständighet” före en ökad inhemsk efterfrågan visar att KKP redan betraktar vetenskap och teknik som en säkerhetsfråga snarare än en ekonomisk fråga, säger han.

– Vetenskap och teknik handlar inte längre om fri innovation, utan har införlivats i det nationella säkerhetssystemet för att förvaltas av staten. Planen betonar att det är staten som ska styra marknaden, säger Sun.

Kinas medelklass drabbades hårt av pandemins ekonomiska följder, och det har lett till svag inhemsk konsumtion, vilket för närvarande är det största bekymret för den kinesiska ekonomin, enligt Wang He, USA-baserad Kinaexpert.

– Men femårsplanen är fortfarande inriktad på industriell utveckling. Detta baseras inte på ekonomiska överväganden utan på strategiska och politiska överväganden, särskilt inriktade på krig, säger han till Epoch Times.

Kinas tillverkningsindustri har redan en allvarlig överkapacitet, påpekade Wang, men KKP lägger fortfarande tonvikten på industrin.

– Om ett krig bryter ut mellan Kina och USA, till exempel en sjöstrid, är Kinas skeppsbyggnadskapacitet 100 gånger större än USA:s. KKP:s vapen- och militärindustri har mer än dubbelt så stor kapacitet som USA:s. KKP:s politiska hänsyn väger tyngre än de ekonomiska, vilket leder till en allvarlig snedvridning av Kinas ekonomiska politik och investeringar, som avviker från den normala ekonomiska utvecklingen.

Kinas tillverkningsindustri står för cirka 27 procent av landets bruttonationalprodukt. Exporten av tillverkade varor utgör mer än 90 procent av Kinas totala export.

Kinas tillverkningsindustri är väldigt beroende av den internationella marknaden, konstaterar Wang. Men Kinas aggressiva diplomatiska agerande och supermaktspretentioner kommer att att leda till att västvärlden kopplar bort sig från Kina allt mer, ”vilket är den mest ödesdigra bristen i den 15:e femårsplanen”, enligt Wang.

Handelskriget mellan Kina och USA har eskalerat från mer dolda till öppna metoder. KKP meddelade den 9 oktober att man skulle utvidga exportkontrollerna på sällsynta jordartsmetaller, och Trump-administrationen svarade den 10 oktober med att införa en ytterligare 100-procentig tull på importerade kinesiska varor. Den 20 oktober utfärdade USA:s president Donald Trump en hård varning och sade att om Kina inte lyckas nå ett handelsavtal med USA kommer de totala amerikanska tullarna på kinesiska varor att höjas till 155 procent från och med den 1 november.

Enligt Wang är Kinas inhemska efterfrågan otillräcklig för den enorma produktionskapaciteten. Man är beroende av den internationella marknaden för att stödja sin industri. För att kunna konkurrera med USA måste måste Kina ”etablera ett eget oberoende industriellt system och ett eget oberoende vetenskapligt och tekniskt industriellt system”, säger han.

Utan ett nära vetenskapligt, tekniskt och pedagogiskt utbyte med omvärlden är det dock ”omöjligt för Kina att utveckla vetenskap och teknik på egen hand”, menar Wang.

Wu Se-Chih, forskare vid tankesmedjan Cross-Strait Policy Association i Taiwan, ser inte mycket nytt i femårsplanen. Den speglar KKP:s stora huvudbry: ekonomin.

– KKP fokuserar på framstegen inom den makroekonomiska politiken och på att ta itu med lokala frågor från ett toppstyrt centralperspektiv. Och de lokala frågorna är givetvis riskerna med de enorma offentliga skulderna på lokal nivå.

Wu menar att fokus i planen ligger på att stabilisera sysselsättningen, som är kopplad till den inhemska konsumtionen.

– Om arbetslösheten blir en stor fråga skulle det leda till social oro, säger han.