Statens underskott i finanserna är ohållbart och utrymmet för reformer är därför historiskt lågt. Men det är ändå betydligt större än vad regeringen själv anger, enligt Konjunkturinstitutet. I eftermiddag presenterar finansminister Elisabeth Svantesson (M) utsikterna för svensk ekonomi.
Regeringens egen myndighet, Konjunkturinstitutet (KI), ser ett utrymme för ofinansierade reformer på i storleksordningen 95 miljarder kronor de kommande fyra åren, alltså för den kommande regeringens mandatperiod.
Beräkningarna bygger på antaganden att utgifterna inte indexeras upp, men att skatteintäkterna växer i takt med tillväxten i ekonomin. Då skapas automatiskt ett ökat sparande i statens bokföring, det vill säga ett ofinansierat budgetutrymme.
I dag torsdag presenterar regeringen traditionsenligt sin bedömning av de svenska statsfinanserna vid en pressträff på Harpsund.
Elisabeth Svantesson har tidigare sagt att det i princip inte finns något budgetutrymme alls de kommande åren. Riktigt så illa är det alltså inte, enligt KI.
”Hälften så stort”
– Regeringen har i sina prognoser ett positivt men litet budgetutrymme för de kommande åren. Regeringens budgetutrymme är lägre än i Konjunkturinstitutets siffror, ungefär hälften så stort för de kommande tre åren, säger KI-chefen Albin Kainelainen.
Men historiskt är det ändå lite pengar.
Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet. Arkivbild. Foto: Jessica Gow/TT
– Vi har tittat tillbaka på alla prognoser sedan 2015. Och det är inte extremt men det är tydligt lägre jämfört med hur det brukar vara, säger Kainelainen.
Orsaken är att de svenska statsfinanserna går med stora underskott för närvarande, omkring 200 miljarder minus både i år och nästa år. 2028 ser det bättre ut, även om det fortfarande bedöms bli underskott, men då är inga nya eventuella Ukrainapengar inlagda.
Försvarssatsningarna är extra stora de här åren, men de går än så länge utanför budgeten.
”Inte långsiktigt hållbart”
Trots det, någon direkt ekonomisk kris handlar det inte om, enligt KI-chefen.
– Statsskulden är fortfarande väldigt låg, men underskotten vi har nu är stora jämfört med hur det har varit de senaste 30 åren.
Frågan är hur fort politikerna behöver styra mot det balansmål som riksdagen beslutat.
– Det är inte långsiktigt hållbart att ha den här typen av underskott som vi har nu, säger Kainelainen.
