En attack med militärt material, säger EU-basen Ursula von der Leyen om Rysslands bombdrönare i Tyskland i somras. Svaret från EU blir uppkallade ambassadörer, fler sanktioner på gång och mer luftvärn till Ukraina.
Tyskland pekade i tisdags ut Ryssland som ansvarigt för händelsen med en sprängmedelsbestyckad drönare på flygplatsen Leipzig/Halle i augusti.
– Det här var en attack där man använde militärt material, genomfört av ryska agenter, på EU-mark. Vi kommer inte att tolerera det, reagerar kommissionsordförande von der Leyen, sida vid sida med Natos generalsekreterare Mark Rutte i Bryssel.
Ett omedelbart resultat blir att Ukraina nu får hjälp med luftvärnsrobotar från EU-länder, ”som vi så länge bett om”, berättar EU:s utrikeschef Kaja Kallas på presskonferensen efter ett möte med EU-ländernas utrikesministrar i Wicklow på Irland under onsdagen.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard vid onsdagens EU-möte i Irland. Foto: Wiktor Nummelin/TT
”Sponsrad terrorism"
Vilka länder som bidrar med hur mycket låter Kallas länderna själv få avslöja senare. Trycket har på sistone varit hårt på främst Spanien och Grekland att dela med sig av sina Patriotrobotar till Kiev.
Kallas kallar Rysslands agerande för ”statssponsrad terrorism” och berättar att EU kallat upp den ryske EU-ambassadören för att protestera.
Samma sak har skett i en lång rad EU-länder, allt från Irland och Frankrike till Danmark, Finland och Sverige.
Fler EU-sanktioner förbereds också. Uppgifter finns om att en av dem som misstänks för inblandning i Leipzighändelsen ska ha kommit in i EU med hjälp av ett turistvisum till Italien – vilket får Kallas att hoppas på ökat stöd för kravet på hårdare visumtag.
– I så fall visar det tydligt att visum används som verktyg, säger utrikeschefen.
Enligt tidningen Süddeutsche Zeitung har utredarna identifierat två misstänkta män med kopplingar till Ryssland i samband med händelsen.
Frysta tillgångar?
Sverige trycker samtidigt på för att återigen diskutera om hur Rysslands frysta statstillgångar i Europa kan användas för Ukraina.
Belgien – där merparten av tillgångarna hålls – sade i fjol nej, av rädsla för att bli ensamt skadeståndsskyldiga vid en eventuell process i ett senare skede.
– Det finns så klart oro från Belgien som jag har mycket stor respekt för. Men om man sätter sig på tvären mot det här så måste man ha ett annat förslag på hur man ska öka stödet till Ukraina, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) på plats i Wicklow.
