Efter en blodig sommar manar EU sina medlemsländer att ge mer stöd till Ukraina. Sverige hoppas återigen på att använda Rysslands frysta miljarder.
Lagom till veckans informella försvars- och utrikesministermöten i EU har Sverige, Nederländerna, Polen och Spanien gemensamt manat EU-kommissionen att ännu en gång lyfta frågan om att ge Rysslands frysta statstillgångar i Europa till Ukraina.
”Vi måste komma tillbaka till den här diskussionen”, heter det bland annat från utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och hennes kollegor.
Belgien – där merparten av de frysta tillgångarna finns – säger dock fortsatt nej.
– Det här är inte förhandlingsbart. Dörren är stängd. Vår premiärminister kommer att stå fast, lovade försvarsminister Theo Francken i belgisk tv i förra veckan.
Mer luftvärn behövs
Även från andra håll hörs tydliga nej, på andra hjälpområden.
Efter en sommar med otaliga nya ryska drönarattacker mot civilbefolkningen i Kiev vill EU:s utrikeschef Kaja Kallas se ökade leveranser av luftvärnsrobotar till Ukraina.
Hon nämner inga länder vid namn – även om det mellan raderna är tydligt att fingret pekas mot Grekland och Spanien, som båda har lager av Patriot-robotar.
Trots påstötarna blev det dock inga resultat när EU-ländernas försvarsministrar möttes på Irland på tisdagen.
– Vi fick inga konkreta beslut i dag, men maningar och samtal om det här och det kommer att fortsätta, lovar Kallas på presskonferensen efteråt.
Kallar in experter
Krigsutvecklingen i Ukraina har vänt upp och ned på mångas bild av hur ett modernt krig egentligen fungerar – inte minst när det gäller användandet av drönare.
Det tar nu Kallas fasta på genom att nästa vecka dra igång en expertgrupp som ska fundera på vad Europas länder behöver göra på försvarssidan.
– Målet är att samla några av de smartaste hjärnorna. Vi har inte varit snabba nog, även om hotnivån ökar, säger utrikeschefen.
