Svenskorna hånar norskorna.
Norrmännen tråkar svenskarna.
Norskorna psykar sve…
Och så vidare.
Med start i helgens världscuppremiär i längdskidåkning är det rubrikerna som under drygt fyra månader kommer att toppa många tidningars sportsidor.
Det är uttjatat, tröttande och en journalistisk uppvisning i konsten att inte ens anstränga sig för att hitta seriösa vinklar.
Framför allt är förhållandet mellan de norska och svenska längdskidåkarna inte alls så ansträngt som det ges sken av. Visst, de är konkurrenter i spåren men visar en ömsesidig respekt vid sidan av. Alla är förstås inte som ler- och långhalm utan några trivs bättre ihop med vissa än med andra. Alltså precis som det är i alla sammanhang utan att det ses som anmärkningsvärt.













