Motståndet var länge hårt – men nu öppnar EU för asylhantering i centraler utanför unionen. Goda nyheter, tycker EU:s inrikeskommissionär Magnus Brunner.
Överenskommelsen om konceptet kring så kallade ”säkra länder” gjordes av medlemsländernas migrationsministrar i Bryssel.
– Det här är en vändpunkt i EU:s migrationspolitik, säger Brunner på en pressträff i Bryssel, tillsammans med Rasmus Stoklund, migrationsminister i höstens ordförandeland Danmark.
Uppgörelsen öppnar för fler mottagningscenter utanför EU, i stil med det som Italien redan har med Albanien och som även Danmark och andra länder funderat på.
Danmarks migrationsminister Rasmus Stoklund och EU:s inrikeskommissionär Magnus Brunner håller pressträff i Bryssel. Foto: Wiktor Nummelin/TT
Forssell: Jätteviktigt
Migrationsminister Johan Forssell (M) välkomnar uppgörelsen, även om Sverige i nuläget inte har några planer på att starta egna asylmottagningar utanför EU.
Forssell trycker desto mer på vikten av att personer som passerat ”säkra länder” på sin väg till Europa nu ska kunna skickas tillbaka och få sina asylansökningar hanterade där i stället.
– Det är jätteviktigt, både för att minska asylinvandringen men också minska den här döden på Medelhavet som vi tyvärr ser i dag, säger Forssell i Bryssel.
Migrationsminister Johan Forssell på väg in till måndagens EU-möte i Bryssel. Foto: Wiktor Nummelin/TT
Hur reglerna slutligt ska se ut måste nu förhandlas fram med EU-parlamentet. I utskottsbehandling i förra veckan ställde sig en knapp majoritet där bakom en liknande linje som medlemsländerna nu godkänt.
Partierna till vänster är dock kritiska.
”Som union kan vi bättre än misslyckade Rwanda- och Albanien-modeller. Det är oacceptabelt”, skriver socialdemokratiska partigruppen S&D i ett pressmeddelande.
Klart för ”solidaritet”
Migrationsministrarna blev på måndagen också överens om de ”solidaritetspooler” som ska hjälpa länder i EU som har ett särskilt hårt tryck på sig när det gäller att ta hand om asylsökande och migranter.
Grekland, Cypern, Italien och Spanien ska få hjälp, antingen med pengar, personal eller att asylsökande omfördelas till andra länder.
Omfördelning tänker dock inte Sverige vara med på.
– Det är inte aktuellt för oss. . . Vi kommer att ge ett ekonomiskt stöd, säger Forssell.
Totalt handlar det under 2026 om 21 000 personer som ska omfördelas eller totalt 420 miljoner euro i pengastöd. För Sverige kan det röra sig om runt 100 miljoner kronor nästa år.
En tredje tung uppgörelse på måndagen gäller hur man snabbare och enklare ska få iväg personer som ska utvisas ur EU. Beslutet öppnar för att skapa så kallade ”återvändandehubbar” utanför EU där utvisade kan samlas ihop.
