Bibelns berättelse om dansen kring guldkalven kan tjäna som illustration till tendenser i dagens debatt om energi och miljö. Människans behov av handfasta symboler för sin tro riskerar att leda till dyrkan av symbolerna, snarare än av vad ikonen avses symbolisera.
I Andra Moseboken i Bibeln berättas om att ledaren Mose lämnade folket och gick upp på berget Sinai för att samtala med Gud. Han blev kvar ganska länge där uppe, vilket fick konsekvenser:
”När folket såg att det dröjde innan Mose kom ner från berget samlades de kring Aron och sade till honom: ’Gör oss en gud som kan gå framför oss! Vi vet inte vart den där Mose har tagit vägen, han som förde oss ut ur Egypten.’ Aron svarade dem: ’Ta guldringarna ur öronen på era hustrur, era söner och era döttrar och kom hit med dem!’ Då tog alla av sig guldringarna som de hade i öronen och lämnade dem till Aron. Han tog emot guldet av dem och knöt in det i en kappa. Sedan gjorde han en gjuten tjurkalv av guldet. Då ropade de: ’Detta, Israel, är din Gud, som har fört dig ut ur Egypten.’”
