Iranska robotar slog häromdagen ned nära en av Israels mest skyddade platser – där det finns en illa dold och potentiellt förödande hemlighet. När kärnanläggningar blir måltavlor i kriget höjs insatserna skarpt.
Vid det korta Irankriget förra sommaren och vid det större kriget i år har Israel och USA utropat att de måste omintetgöra Irans förmåga att tillverka kärnvapen. Efter en rad bombanfall mot iranska kärnenergianläggningar svarade Iran i lördags kväll med attacker mot liknande mål – möjligen med än större insatser.
Robotar tog sig förbi det israeliska luftvärnet och slog ned i Dimona, i den sydliga Negevöknen. I småstadens utkant ligger landets viktigaste och hemligaste atomenergianläggning – där Israel av allt att döma har byggt en kärnvapenarsenal.
Det var, såvitt känt, första gången som Iran lyckades anfalla ett så känsligt område i Israel. Bostadshus slogs sönder och tiotals människor skadades.
Den här satellitbilden från den 3 december visar skadade byggnader vid Irans atomanläggning i Natanz, efter förra sommarens bombningar. Foto: Planet Labs PBC/AP/TT
Varnade tidigt
Att Israel har haft massförstörelsevapen sedan åtminstone 1960-talet är en illa dold hemlighet. Under de senaste åren bedöms landet också ha moderniserat sin kärnvapenförmåga och utökat verksamheten vid atomanläggningen i Negevöknen.
Med hjälp av den reaktor som finns där anses Israel ha skaffat sig vapenklassat plutonium till tiotals eller hundratals kärnvapenstridsspetsar.
Kort efter det större krigsutbrottet den 28 februari meddelade militära ledare i Iran att de hade full beredskap för att anfalla den så kallade Dimonareaktorn om Israel och USA skulle försöka sig på ett regimskifte i Iran.
Den här bilden togs 1986, samma år som visselblåsaren Mordechai Vanunu avslöjade Israels kärnvapenprogram för brittiska The Times. Bakom taggtrådsstängslet ses reaktoranläggningen utanför Dimona. Foto: Morten Hvaal/NTB/TT
Det finns inget som tyder på att den gångna helgens anfall drabbade reaktorn – men det sades vara en hämndattack efter ännu ett anfall mot Irans kärnenergianläggning i Natanz. Där lär Irans kvarvarande förråd av anrikat uran ligga begravet under rasmassor efter förra årets bombningar.
”Snart ingen återvändo”
Våldsspiralen väcker farhågor om att tröskeln har sänkts för angrepp som kan få förödande konsekvenser.
Med anfallen mot Dimona och Natanz har kriget nästan nått ett läge där det inte längre finns någon återvändo, larmar Internationella Rödakorskommittén.
– De senaste robotangreppen nära kärnenergianläggningar i både Israel och Iran understryker hur enormt farlig en fortsatt upptrappning är. Staterna leker med en oåterkallelig katastrof, säger FN:s människorättschef Volker Türk i ett filmat uttalande.
Farhågan är i första hand inte att ett direkt anfall skulle orsaka en stor explosion – utan att det uppstår radioaktiva läckor som drabbar ett mycket större område.
