Propaganda och kulturella fördomar ställer till problem för jägare och inuitsamhällen som har försörjt sig på säljakt i tusentals år. Nu behöver de den för att bli en del av det moderna pengasamhället.
Det var budskapet från ett flertal inuiter från Kanada och Grönland, som i veckan protesterade mot Europas förbud av sälprodukter. På trappan till parlamentet i Ottawa hade de modevisning och visade prov på sin kultur och underbart vackra sälskinnskläder som kan kosta 10 000 dollar.

Jens Olsen, inuit från Island, berättar att hans folk använder allt på sälen och har jagat säl på ett ansvarsfullt sätt i generationer.(Foto: Matthew Little)
De berättade om svårigheterna de står inför på grund av ett förbud som de egentligen skulle vara undantagna från men som i praktiken inte fungerar. Kanada och Norge har överklagat beslutet hos Världshandelsorganisationen.
Om förbudet hävs blir det en lättnad för Terrie Kusugak från Nunavut. Hon berättar att sälkött är en av hennes favoriträtter. Hon har jagat säl och bär kläder tillverkade av sälskinn.
Kusugak säger att hon har sett hur jägarna har förlorat sin inkomst på grund av förbudet. Och hon tror att EU är påverkat av fördomar och inte vill se andra viktiga aspekter av jakten. Hon är också upprörd över att förbudet grundar sig på så lite fakta.
– De skulle kunna haft lite mer förståelse för vår sida av saken. Särskilt med propagandan de använt där det påstås att vi klubbar ihjäl sälungar. Det har varit förbjudet att sälja päls från sälungar i 20 år, sade hon.
Förbudet har fört med sig lägre priser på kött och skinn och gjort det svårare för inuiterna att försörja sina familjer, sade hon.
– De kommer att fortsätta jaga, de har alltid gjort det och kommer alltid att göra det. Men det påverkar dem ekonomiskt – många av våra jägare försörjer sig till stor del på jakt.

Elever har en dansuppvisning under protesterna mot EU:s förbud för sälprodukter den 14 mars 2014.(Foto: Matthew Little)
För ett folk, som fått se sin livsstil nästan försvinna med européernas ankomst, är det svårt när man blir hindrad när man försöker anpassa sig till en värld där pengar är allt. När export över en ocean kan försörja en familj.
EU:s förbud mot handel av sälprodukter, som trädde i kraft 2009, omfattar kött och skinn. EU anser inte att de sälarter som jagas i Kanada, Norge och Namibia (där 60 procent av sälprodukterna har sitt ursprung) är hotade, men jaktmetoderna är inte acceptabla.
"EU är oroad över djurskyddsaspekten av säljakten. Tvivel har uttryckts om några av de metoder som används för säljakt, såsom skjutning, nätfångst och klubbning, som kan orsaka onödig smärta och lidande”, lyder ett uttalande från EU-kommissionens generaldirektör för miljöfrågor.
Inuiterna tycker att det är dubbelmoral och ignorerar de mera uppenbara etiska problemen som utgörs av kött från domesticerade djur, som nötkött och griskött.
– Det är okej att äta hamburgare, kor och grisar när de föds upp på slakterier där de lever på väldigt små ytor där man inte tar någon hänsyn till djuret. Jag tror det finns en enorm oförståelse här och det är verkligen orättvist. Inuiter jagar säl på ett humant och respektfullt sätt, sade Kusugak.

Grönländare från Grönlands universitet visar upp ett plakat med en kalv där man kan läsa ungefär: Rädda gödkalven/Ta avstånd från kulturella fördomar. (Foto: Matthew Little)
EU erkänner att inuiterna har grundläggande ekonomiska och sociala intressen i säljakten och har gett dem begränsade undantag från förbudet.
Men dessa undantag innebär lite. Genom förbudet har EU förstört marknaden för sälprodukter i ett drag som luktar hyckleri och kulturella fördomar, sade demonstranterna.
Inuit Tapiriit Kanatami, en nationell rättsorganisation för Kanadas inuiter, säger att förbudet brännmärker sälprodukter och de människor som skapar dessa produkter.
– Det är som om man står utanför, man har inte samma värde, sade inuiten Jens Olsen från Island.
Han sade att förbudet skadar jägare ekonomiskt och hans folk psykiskt. Det är en skymf mot den kultur de har fört vidare i tusentals år.
– När vi fångar säl äter vi köttet, använder fettet, gör kläder av skinnet, benen används till hantverk och så vidare. Vi använder allt på sälen – inget går till spillo, sade han.
Säljakt är etiskt på ett sätt som EU-förbudet ignorerar, hävdar Kusugak
– Det finns en direkt koppling mellan sälen och de människor som jagar, äter och bär dess skinn. En säl kan föda många familjer och det är vår tradition att dela vårt kött och vår mat med andra familjer, sade hon.
– Jag vet vem som gjorde den här sälskjortan som jag har på mig. Jag vet att de som gjorde den fick pengar och deras barn fick mat.
Översatt från engelska