Ett nytt instrument på Vista-teleskopet vid det Europeiska sydobservatoriet i Chile fångade i helgen för första gången in stjärnljus. Forskarna beskriver det som en ny era inom astronomin – och starten på en mer detaljerad kartläggning av vår galax.

”Att förstå Vintergatan och dess stjärnpopulationer är en av de viktigaste pusselbitarna i vår strävan att förstå hur stora spiralgalaxer i allmänhet bildas och formas i universum”, säger Thomas Bensby, astronomiforskare vid Lunds universitet, som är en del av projektet, i ett pressmeddelande.

Instrumentet, kallat 4MOST, tar inte vanliga bilder av himlen, utan samlar in ett spektra av stjärnor och galaxers ljus. En analys av det regnbågsliknande mönstret avslöjar vad dessa stjärnor och galaxer består av, har för temperaturer och hur snabbt de rör sig.

Genom att samla in stjärn- och galaxspektra varje natt under de kommande fem åren kommer miljoner himlakroppar att observeras.

"Resultatet kommer att bli den hittills mest detaljerade bilden av Vintergatans struktur och kemiska utveckling”, säger Thomas Bensby.

Den första observationen riktades bland annat mot NGC 253, eller Bildhuggargalaxen, som är en spiralgalax drygt elva miljoner ljusår bort som fortfarande har en intensiv stjärnbildning.

Några frågor som forskarna hoppas kunna besvara: Hur bildades de första stjärnorna? Hur växte Vintergatan fram? Vad består mörk materia och mörk energi av?