Facken inom industrin kräver 3,9 procent i lönepåslag i ett ettårigt avtal, meddelar man på en pressträff. Nu väntar tuffa förhandlingar med arbetsgivarsidan.
– Vad som helst kan hända, det får vi vara beredda på, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
I den senaste avtalsrörelsen krävde facken 4,2 procent, ett krav som till slut landade i en löneökningstakt på 6,4 procent under två år.
Unionens ordförande Peter Hellberg tycker inte att man ska stirra sig blind på att siffran denna gång är något lägre än senast.
– Det viktiga är egentligen att vi är i samma nivåspann som vi har varit de senaste gångerna, säger han till TT.
Arbetsgivarorganisationerna har pekat på den allt hårdare kinesiska konkurrensen och därmed krävt att löneökningstakten i Sverige därför borde växlas ner.
Visst, kineserna rycker fram allt snabbare, det ser även facken.
– Men vi ser fortfarande inte att de befinner sig topp 15 när det gäller de viktigaste konkurrentländerna, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
”Kommer lyckas”
I fackens lönekrav ingår även önskemål om kortare arbetstid, som ska räknas av från det totala lönekravet.
– Arbetstidsfrågan kommer alltid att vara en känslig fråga. Arbetsgivarna vill ha ut så mycket arbetad tid som möjligt, medan våra medlemmar ser det här som den absolut viktigaste frågan, säger Hellberg.
Från fackligt håll ser man framför sig tuffa förhandlingar framåt, i vanlig ordning.
– Jag är trygg med att vi kommer att lyckas teckna avtal. Det finns inget annat på agendan. Vi har den uppgiften och vi ska sätta ett märke för resten av Sveriges löntagare, säger Marie Nilsson vid IF Metall.
”Fel väg att gå”
Arbetsgivarna å sin sida ser att fackens krav ligger på en alldeles för hög nivå. Teknikföretagen anser att siffran är bekymmersam. Industriarbetsgivarna ser att kravet ligger på en ”utmanande nivå”.
– Det skulle innebära betydande kostnadsökningar, säger Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf till TT.
Vad gäller frågan om kortad arbetstid är det helt fel väg att gå, menar Widolf. Enligt honom är svensk industris internationella konkurrenskraft kärnan i det så kallade industriavtalet.
– Arbetstidsförkortning är ju i sig tillväxthämmande, säger han.
Det nuvarande avtalet löper ut den sista mars nästa år.
Enligt Medlingsinstitutet ska över 500 löneavtal förhandlas om i kommande avtalsrörelse, vilket berör över 3,4 miljoner anställda – drygt två tredjedelar inom privat sektor och resten i offentlig sektor.
