loadingKvinnor delar på torkade ärtor under en matutdelning till behövande i Mangwe i sydöstra Zimbabwe i mars 2024. Foto: Tsvangirayi Mukwazhi/AP/TT
Kvinnor delar på torkade ärtor under en matutdelning till behövande i Mangwe i sydöstra Zimbabwe i mars 2024. Foto: Tsvangirayi Mukwazhi/AP/TT
Utrikes

Hungern minskar i världen

TT

Färre människor drabbades av hunger under 2024 jämfört med året innan, rapporterar FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO. Men trenden i Afrika och västra Asien är den motsatta. Där ökade i stället andelen hungrande människor.

Enligt rapporten upplevde 8,2 procent av världens befolkning, cirka 673 miljoner människor, hunger under fjolåret. Detta är lägre än 2023 då 8,5 procent var drabbade.

Den största minskningen noterades i södra Asien och i Latinamerika. I Asien minskade antalet undernärda från 7,9 till 6,7 procent. Även i Latinamerika och Västindien var minskningen påtaglig, från 6,1 procent under toppåret 2020 ner till 5,1 procent.

Fortsatt svårt läge i Afrika

Å andra sidan är siffrorna totalt sett fortfarande en bra bit över nivån före den globala pandemin. År 2017 beräknades 7,1 procent av människorna på jorden vara undernärda.

Khadiga Omer, sudanesisk flykting, tillsammans med sin sjuka son Adam som tagits om hand på ett sjukhus nära Acre i grannlandet Tchad, oktober 2024. Foto: Sam Mednick/AP/TT

Det konstateras också att läget i Afrika och västra Asien är fortsatt bekymmersamt. Tvärs emot den globala trenden har undernäring och hunger ökat i omfattning i de två regionerna. Andelen människor i Afrika som lider av undernäring steg till över 20 procent under 2024. Värst var situationen i Somalia där över halva befolkningen drabbades av hunger.

Stigande matpriser

FAO påpekar att återhämtningen efter pandemin har bromsats av kraftigt stigande matpriser i hela världen, en effekt av kriget i Ukraina och ekonomiska svårigheter i samband med pandemin. Dessutom har inflationen varit värst i låginkomstländerna, ända upp till 30 procent under 2023.

Prognosen för de kommande åren ser inte heller så bra ut. Visserligen tros antalet hungrande människor totalt minska till 512 miljoner år 2030, men cirka 60 procent av dessa kommer att finnas i Afrika där folkökning i kombination med bristande ekonomisk utveckling utgör svåra hinder.

Hunger i världen

Länderna med flest hungrande människor (i procent), enligt FAO. Siffrorna är ett genomsnitt för 2022–2024:

1: Haiti, 54,2 procent.

2: Somalia, 53,2.

3: Madagaskar, 39,5.

4: Syrien, 39,0.

5: Kongo-Kinshasa, 38,5.

Observera att det inte finns några aktuella siffror från vare sig Sudan eller Jemen. De kan förväntas vara höga i båda länderna.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingKvinnor delar på torkade ärtor under en matutdelning till behövande i Mangwe i sydöstra Zimbabwe i mars 2024. Foto: Tsvangirayi Mukwazhi/AP/TT
Kvinnor delar på torkade ärtor under en matutdelning till behövande i Mangwe i sydöstra Zimbabwe i mars 2024. Foto: Tsvangirayi Mukwazhi/AP/TT
Utrikes

Hungern minskar i världen

TT

Färre människor drabbades av hunger under 2024 jämfört med året innan, rapporterar FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO. Men trenden i Afrika och västra Asien är den motsatta. Där ökade i stället andelen hungrande människor.

Enligt rapporten upplevde 8,2 procent av världens befolkning, cirka 673 miljoner människor, hunger under fjolåret. Detta är lägre än 2023 då 8,5 procent var drabbade.

Den största minskningen noterades i södra Asien och i Latinamerika. I Asien minskade antalet undernärda från 7,9 till 6,7 procent. Även i Latinamerika och Västindien var minskningen påtaglig, från 6,1 procent under toppåret 2020 ner till 5,1 procent.

Fortsatt svårt läge i Afrika

Å andra sidan är siffrorna totalt sett fortfarande en bra bit över nivån före den globala pandemin. År 2017 beräknades 7,1 procent av människorna på jorden vara undernärda.

Khadiga Omer, sudanesisk flykting, tillsammans med sin sjuka son Adam som tagits om hand på ett sjukhus nära Acre i grannlandet Tchad, oktober 2024. Foto: Sam Mednick/AP/TT

Det konstateras också att läget i Afrika och västra Asien är fortsatt bekymmersamt. Tvärs emot den globala trenden har undernäring och hunger ökat i omfattning i de två regionerna. Andelen människor i Afrika som lider av undernäring steg till över 20 procent under 2024. Värst var situationen i Somalia där över halva befolkningen drabbades av hunger.

Stigande matpriser

FAO påpekar att återhämtningen efter pandemin har bromsats av kraftigt stigande matpriser i hela världen, en effekt av kriget i Ukraina och ekonomiska svårigheter i samband med pandemin. Dessutom har inflationen varit värst i låginkomstländerna, ända upp till 30 procent under 2023.

Prognosen för de kommande åren ser inte heller så bra ut. Visserligen tros antalet hungrande människor totalt minska till 512 miljoner år 2030, men cirka 60 procent av dessa kommer att finnas i Afrika där folkökning i kombination med bristande ekonomisk utveckling utgör svåra hinder.

Hunger i världen

Länderna med flest hungrande människor (i procent), enligt FAO. Siffrorna är ett genomsnitt för 2022–2024:

1: Haiti, 54,2 procent.

2: Somalia, 53,2.

3: Madagaskar, 39,5.

4: Syrien, 39,0.

5: Kongo-Kinshasa, 38,5.

Observera att det inte finns några aktuella siffror från vare sig Sudan eller Jemen. De kan förväntas vara höga i båda länderna.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025