Regeringen hoppas att statsbudgeten för 2026 ska märkas i folks plånböcker och få fart på ekonomin. Av nära 80 miljarder i satsningar går över hälften till hushållen.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) ska på måndag lägga fram budgetpropositionen för 2026.

En rekordsumma läggs på nya satsningar. Oppositionen har kallat det för valfläsk.

Av de 80 miljarder kronorna går drygt 47 miljarder till hushållen, framförallt genom sänkt inkomstskatt, sänkt matmoms, sänkt elskatt, sänkt förskoletaxa och höjt bostadsbidrag.

Det ska ge en typfamilj med en polis, en sjuksköterska och två små barn 1 800 kronor mer i månaden. Enligt finansdepartementets beräkningar märks tillskottet mest hos de med låga inkomster, i alla fall om man räknar i procent av deras inkomst.

Får fart?

Regeringen hoppas även att budgeten ska öka drivkrafterna för att vilja arbeta mer. I propositionen aviseras att en bidragsreform ska genomföras de kommande åren. Socialbidragen stramas åt samtidigt som en jobbpremie införs.

Finansdepartementet bedömer att bidragsreformen och den sänkta inkomstskatten leder till 11 000 fler i arbete och 6 000 färre arbetslösa inom fem år. I prognosen bedöms arbetslösheten sjunka från 8,7 procent i år till 8,3 procent nästa år.

Förra hösten när budgeten för 2025 lades fram trodde regeringen att Sverige skulle komma ur den långdragna lågkonjunkturen i år. Så blev det inte, på grund av oron för ett tullkrig.

Denna gång hoppas regeringen att den svenska ekonomin ska ta fart genom att hushållen ska börja spendera med. Och då spelar budgetsatsningarna en nyckelroll. Regeringen räknar inte med att Riksbankens sänker styrräntan särskilt mycket mer. Och den räknar inte heller med någon draghjälp från den globala ekonomin.

Prognosen är att BNP ökar med 3,1 procent 2026 jämfört med 0,9 procent i år.

Underskott större

Av de 80 miljarderna får företagen nära nio miljarder. Det sker framförallt genom sänkt arbetsgivaravgift för unga, mer gynnsamma skatteregler för fåmansbolag och stöd till bönder.

Vården och skolan får drygt 10 miljarder i nya budgetsatsningar.

De rekordstora satsningarna, samt stödet till Ukraina och den militära upprustningen sker till stor del med lånade pengar. Underskottet i de offentliga finanserna väntas därför öka från 1,4 procent av BNP i år till 2,4 procent 2026. Det motsvarar 167 miljarder kronor.

På finansdepartementet är man dock inte oroad. Underskottet väntas åter minska från 2027 och statsskulden är fortsatt låg, runt 36 procent av BNP.