Sverige behöver flytta fokus från fysisk närvaro till faktisk kunskap. En övergång från skolplikt till läroplikt skulle ge fler barn möjlighet att lära på sätt som passar deras behov, tempo och livssituation. Det skulle också stärka familjers ansvar och ge hemmasittare en laglig väg till utbildning, skriver Martin Book, Hanna Ulfsbecker och Sandra Persson.

I Sverige råder skolplikt, vilket betyder att alla barn måste följa samma struktur på utbildning och att den måste ske i skolan. Sveriges grannländer Danmark, Norge och Finland har sedan länge läroplikt i stället för skolplikt. Även länder som Storbritannien, USA, Polen, Estland, Litauen, Lettland och Kanada har en form av läroplikt. Om Sverige skulle följa dessa länders val av reglering av utbildningen så skulle detta kunna leda till en verkligt individanpassad undervisning och kunskap som införskaffas naturligt genom livet.

Skolplikt innebär att eleven oavsett utfall måste befinna sig i skolan, medan läroplikt öppnar upp för ett individanpassat lärande. Med detta menas att varje enskild familj kan välja vad som funge­­rar bäst för eleven och familjen, både när och hur utbildningen ska ske. Med läroplikt finns det möjlighet för eleven att gå i skolan och få en vanlig traditionell utbildning, men det öppnar även upp för eleven att få en anpassad undervisning hemma efter barnets behov och intressen. Elever som lär sig hemma kan lära sig i egen takt och ta pauser när de behöver, börja senare på dagen eller genomföra studierna på kvällen. Varje barn är skapat unikt, och det finns unika sätt att lära sig och att få kunskap på. Därför passar det inte alla barn att gå i en traditionell skola.

Elevens utbildning måste komma före platsen där den sker.

En vanlig invändning mot läroplikt är hur man kan vara säker på att eleven lär sig det den ska lära sig. I olika länder finns det olika system för att förebygga att en elev kommer efter i lärandet, och det finns redan länder i vår närhet som har utarbetat lösningar för detta – både Danmark och Finland är goda och närliggande exempel på det. Den ideella organisationen för hemskolning HSLDA har sammanställt reglerna för hemundervisning i de nor­diska länderna. I Danmark är föräldrar till hemskolade barn skyldiga att ge barnen en utbildning motsvarande den etablerade skolans. Samtidigt övervakas elevens utbildning av den lokala kommu­­nen (HSLDA.org: Legal status and resources on homeschooling in Denmark, 2024). Finland har ett liknande system. Där har kommunen också ansvar för att kont­­rollera att eleven lär sig det den ska.

I ett land med läroplikt skulle dessutom elever med så kallad problematisk skolfrånvaro kunna få en god och laglig utbildning och inte bli stämplade som hemmasittare. När en elev av olika anledningar inte kan gå till den traditionella skolan och i stället får hög frånvaro kallas den för hemmasittare. Anledningen till att de har svårare att fullfölja skolplikten kan vara allt från mobbning till olika typer av diagnoser. Lärandet kan inte vara begränsat till en fysisk närvaro i en skolbyggnad längre. De elever som räknas som hemmasittare behöver kunna få en fullskalig utbildning 
som passar dem och på deras villkor. Elevens utbildning måste komma före platsen där det sker.

Vi kan bli ett land som ser de unga medborgarna och jobbar med dem och inte emot dem. Låt oss därmed ändra det gamla skolsy­stemet och öppna upp dörrarna för en anpassad och individuell utbildning för varje enskild elev. Lärande är inget som borde begränsas till en skola, utan något som sker överallt. Läroplikt är vägen framåt för ett bättre Sverige.

Martin Book
Lärare och ordförande för Riksorganisationen för hemundervisning i Sverige

Hanna Ulfsbecker
Nätverket Läroplikt ersätter skolplikt

Sandra Persson
Nätverket Läroplikt ersätter skolplikt