loadingAndreas Almgren var känslosam efter VM-bronset. Foto: Christine Olsson/TT
Andreas Almgren var känslosam efter VM-bronset. Foto: Christine Olsson/TT
Friidrott

Historisk medalj för Almgren: ”Slitit i många år”

Anders Wallin/TT

Andreas Almgren skrev svensk friidrottshistoria i Tokyo. I Japans huvudstad blev han den första långdistanslöparen att ta medalj på ett VM. - Å herregud, Jag har slitit i så många år för att få medalj, säger han efter bronset på 10 000 meter.

Han har slutat fyra vid fyra tillfällen på fyra olika distanser. Han har dessutom beskrivits som den bästa europeiska löparen någonsin utan medalj.

I Tokyo bröt Andreas Almgren medaljtorkan.

Direkt efter mållinjen kom känslorna. Tårarna rann, kramar delades ut och till slut kunde han, insvept i svenska flaggan, jogga runt i ett ärevarv.

- Först var det bara en utandning, lättnad och sedan sköljde det över en jävla glädje, säger han.

– Det var inte mycket vettigt jag fick fram under den första minuten. Jag fick total kortslutning.

Lång resa till medaljen

Med medaljen på 10 000 meter i Tokyo skrev Almgren svensk friidrottshistoria.

Aldrig tidigare har en blågul långdistanslöpare tagit medalj på ett VM.

Men resan dit blev lång.

När löparen slog igenom på 800 meter under 2014–2015 var känslan att från där och då väntade "guld och gröna skogar".

Allt skulle bli hur bra som helst.

Sedan kom en ”käftsmäll av verkligheten”, som Almgren tidigare sagt.

Den högintensiva träningen gjorde att skadorna avlöste varandra och höll svensken borta från många mästerskap och stora tävlingar.

I dag är tillvaron en annan.

När svensken skiftade fokus till långdistans – och kopierade filosofin bakom stjärnan och norrmannen Jakob Ingebrigtsens succé – försvann skadorna och tiderna blev successivt snabbare och snabbare.

Efter flera svenska rekord på olika distanser och ett Europarekord på 5 000 meter – så kom ytterligare en belöning i Tokyo.

Ett VM-brons.

Ny medaljchans?

- Jag har aldrig haft så bra förberedelser inför något mästerskap någonsin, säger han.

- Om jag tänker tillbaka; jag vilade dagen efter att jag fick kramp i Monaco, jag vilade dagen efter mitt Europarekord på 5 000 och jag vilade en dag när jag åkte hem från ett ett läger i Spanien. Resten av dagarna har jag sprungit.

Fransmannen Jimmy Gressier tog VM-guldet på tiden 28.55,77. Yomif Kejelcha, Etiopien, var sex hundradelar bakom och tog silver. Andreas Almgrens bronstid blev 28.56,02, över två minuter från hans personbästa på distansen (26.52,87).

Senare under VM springer Almgren 5 000 meter, där han har Europarekordet på 12.44,27 från tidigare i år.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingAndreas Almgren var känslosam efter VM-bronset. Foto: Christine Olsson/TT
Andreas Almgren var känslosam efter VM-bronset. Foto: Christine Olsson/TT
Friidrott

Historisk medalj för Almgren: ”Slitit i många år”

Anders Wallin/TT

Andreas Almgren skrev svensk friidrottshistoria i Tokyo. I Japans huvudstad blev han den första långdistanslöparen att ta medalj på ett VM. - Å herregud, Jag har slitit i så många år för att få medalj, säger han efter bronset på 10 000 meter.

Han har slutat fyra vid fyra tillfällen på fyra olika distanser. Han har dessutom beskrivits som den bästa europeiska löparen någonsin utan medalj.

I Tokyo bröt Andreas Almgren medaljtorkan.

Direkt efter mållinjen kom känslorna. Tårarna rann, kramar delades ut och till slut kunde han, insvept i svenska flaggan, jogga runt i ett ärevarv.

- Först var det bara en utandning, lättnad och sedan sköljde det över en jävla glädje, säger han.

– Det var inte mycket vettigt jag fick fram under den första minuten. Jag fick total kortslutning.

Lång resa till medaljen

Med medaljen på 10 000 meter i Tokyo skrev Almgren svensk friidrottshistoria.

Aldrig tidigare har en blågul långdistanslöpare tagit medalj på ett VM.

Men resan dit blev lång.

När löparen slog igenom på 800 meter under 2014–2015 var känslan att från där och då väntade "guld och gröna skogar".

Allt skulle bli hur bra som helst.

Sedan kom en ”käftsmäll av verkligheten”, som Almgren tidigare sagt.

Den högintensiva träningen gjorde att skadorna avlöste varandra och höll svensken borta från många mästerskap och stora tävlingar.

I dag är tillvaron en annan.

När svensken skiftade fokus till långdistans – och kopierade filosofin bakom stjärnan och norrmannen Jakob Ingebrigtsens succé – försvann skadorna och tiderna blev successivt snabbare och snabbare.

Efter flera svenska rekord på olika distanser och ett Europarekord på 5 000 meter – så kom ytterligare en belöning i Tokyo.

Ett VM-brons.

Ny medaljchans?

- Jag har aldrig haft så bra förberedelser inför något mästerskap någonsin, säger han.

- Om jag tänker tillbaka; jag vilade dagen efter att jag fick kramp i Monaco, jag vilade dagen efter mitt Europarekord på 5 000 och jag vilade en dag när jag åkte hem från ett ett läger i Spanien. Resten av dagarna har jag sprungit.

Fransmannen Jimmy Gressier tog VM-guldet på tiden 28.55,77. Yomif Kejelcha, Etiopien, var sex hundradelar bakom och tog silver. Andreas Almgrens bronstid blev 28.56,02, över två minuter från hans personbästa på distansen (26.52,87).

Senare under VM springer Almgren 5 000 meter, där han har Europarekordet på 12.44,27 från tidigare i år.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025