Republikanerna kontrollerar i dag Vita huset, kongressen och Högsta domstolen, men höstens val kan förändra maktbalansen. Valet blir också ett test på om Donald Trumps omformning av partiet har skapat en varaktig politisk koalition eller om ”trumpismen” kommer att försvinna med Trump själv, skriver USA-experten Anders W. Edwardsson.
Republikanerna dominerar just nu amerikansk politik genom att kontrollera Vita huset, Högsta domstolen och kongressen. Frågan är om de lyckas behålla kontrollen över den sistnämnda institutionen i höstens så kallade mellanårsval. Eftersom väljarna i sådana val tenderar att proteströsta brukar presidentens parti förlora minst en av kongressens två kamrar. Föga förvånande ser det också just nu tufft ut för partiet att behålla representanthuset. Partiet håller i dag ganska stabila 53 av senatens 100 mandat men har bara 218 mandat mot Demokraternas 212 i representanthuset. Majoriteten i den senare kammaren är alltså knapp, och på många håll kommer striderna om marginella representanthusplatser att bli knivskarpa.
Opinionsmätningar har dock på senare tid visat ett ökat stöd för Republikanerna. USA:s system med enmansvalkretsar, omdragna valdistriktsgränser, väljargruppernas geografiska fördelning och ett begränsat antal vågmästardistrikt gör dessutom att partiet kan behålla majoriteten även om det förlorar den nationella rösten med några procentenheter.










