Demokraternas seger i mellanårsvalet har fått många att förutspå slutet för Donald Trump och Magarörelsen. Men historien visar att valframgångar sällan är så definitiva som många vill tro. Bakom årets demokratiska segrar döljer sig också saker som visar att väljarnas konservatism är djupare än vad årets valresultat ger sken av, skriver USA-experten Anders W. Edwardsson.
I förra veckan vann Demokraterna kongressen. Att de skulle vinna representanthuset var väntat, medan det verkade mer osäkert om de även skulle lyckas ta senaten. Men det gjorde de alltså – och med större marginaler än de flesta vågat gissa. När detta skrivs har Demokraterna säkrat 253 mandat i representanthuset mot Republikanernas 162, med 19 oavgjorda. I senaten leder Demokraterna just nu med 54 mandat mot 44 och två ovissa.
Nu är det i det närmaste en naturlag att sittande presidenters partier förlorar mellanårsval. Valdeltagandet är ofta lågt och många tar chansen att proteströsta mot den sittande presidenten och hans administration. Som vi ska se tyder mycket på att detta var fallet också i år. Storleksmässigt var det dock inte ett reguljärt nederlag, för oavsett hur återstående mandat fördelas är det ett av Republikanernas största valnederlag i modern tid.
