När grindvalarnas fenor syns ovanför ytan och någon ser detta på Färingsöarna, meddelas det runt byarna. Folk slänger sig i sina båtar och jagar in grindvalen in till någon bukt där valarna sedan slaktas.
Grindvalen är en liten tandval som lever i flockar. Hanen blir sju meter och honan fyra meter. Den lever på små bläckfiskar och jagas året om.
Bilder på valjakten där vattnet är färgat helt rött av blod har skrämt människor världen över. Nu finns det en namninsamling man kan skriva på mot valjakten. Flera av dem som har skrivit på namninsamlingen har uttryckt sin avsky mot slakttraditionen.
”I denna stora fest saknas inget. Alla deltar på ett eller annat sätt, dödar eller tittar på grymheten ‘stödjande som en åskådare’,” skrivs det på den lista som skickas världen runt.
Färingarna, som de boende på färingsöarna kallas, ser den här jakten som en del av landets kultur och tradition, vilken har pågått på detta sätt sedan många hundra år tillbaka i tiden. Färingarna försvarar sig med att det här inte är värre än danskarnas grisslakt eller svenskarnas älgjakt.
Liv Kjorsvik Schei och Gunnie Moberg har skrivit boken The Faroe Islands (1991). I boken berättar dom att i ett grindadráp i Fámjin på Suduroy tar det tio minuter att avliva 90 Grindvalar.
