Dean Martin och Jerry Lewis var ett legendariskt film‑ och underhållningspar. Här ses de tillsammans med skådespelerskan Denise Darcel som agerar caddie åt Perry Como, den världsberömde amerikanske sångaren och tv‑profilen. Darcel lutar sig fram och ger Dean Martin en segerkyss, till Lewis tydliga förtret.
Dean Martin (1917–1995), den evigt avspände sångaren med en röst som kunde smälta is, var mer än bara en scenpersonlighet med drink i handen och ett leende i mungipan. Under den välpolerade ytan dolde sig en man som sökte lugn och ro, och fann det på golfbanan. För Martin var golf varken ett pr-trick eller ett sätt att synas med andra stjärnor. Det var ett verkligt intresse, en ritual, ett andrum.
I flera decennier sågs han på exklusiva banor i Kalifornien, ofta som en skugga i gryningsljuset, särskilt på Riviera Country Club i Pacific Palisades. Han dök upp tidigt, spelade några hål ensam, och försvann sedan utan åthävor. Enligt en artikel i Los Angeles Times från 1983 var han ”en självklar del av Riviera”, lika mycket inventarium som banan själv. Dean tränade sällan, men han var en naturbegåvning med en särskilt fin känsla för närspelet. Och även om han sällan talade offentligt om sporten, fällde han ett klassiskt citat i en sällsynt intervju med Golf Digest 1967: