loadingUtredaren Hans Harding överlämnar sina förslag till justitieminister Gunnar Strömmer. Foto: Henrik Montgomery/TT
Utredaren Hans Harding överlämnar sina förslag till justitieminister Gunnar Strömmer. Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes

Gängkriminalitet föreslås bli nytt brott

Anja Haglund och Johanna Ekström/TT

Att delta i och ha samröre med ett kriminellt gäng ska bli straffbart, föreslår regeringens utredare. Polisen uppskattar att omkring 700 personer kommer att dömas till fängelse varje år om lagen blir verklighet.

Regeringen och SD är överens om att deltagande i kriminella gäng ska kriminaliseras.

Enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) skulle det göra det möjligt att lagföra många fler personer med kopplingar till den organiserade brottsligheten.

– Det skulle kunna vara gängtoppar, eller andra personer som på olika sätt möjliggör gängens brottslighet, utan att man kan peka på kopplingen till ett konkret brott, säger han.

Två nya brott

I den utredning som nu presenteras föreslås att två nya brott införs i brottsbalken, deltagande i kriminell sammanslutning och samröre med sådan.

En kriminell sammanslutning definieras som fler än två personer som begår brott, eller som på annat sätt medverkar till allvarlig brottslighet, för ekonomisk vinning eller annan ”otillbörlig fördel”.

Målet är att lagen ska träffa olika grupperingar, enligt utredaren Hans Harding.

– Alltifrån löst sammansatta grupper till välorganiserade kriminella strukturer. Det kan gälla till exempel bolag, mc-klubbar, kriminella nätverk och även familjebaserade nätverk, det vi kallar klaner, säger han.

Deltagande kan vara att syssla med sådant som logistik, administration och rekrytering eller fixa möteslokaler och transporter.

– Det räcker inte att man stödjer sammanslutningen rent allmänt, utan man måste göra någonting aktivt, säger Harding.

Samröre är tänkt att träffa gängens ”möjliggörare”, och kan bland annat riktas mot advokater, revisorer och banktjänstemän som hjälper gängen.

Livstid

En grov uppskattning från polisen är att runt 1 000 personer per år kan misstänkas för brott enligt den nya lagstiftningen. Av dessa kan det bli 700 som döms till fängelse.

Polisen har samtidigt tidigare bedömt att över 17 500 personer är aktiva i kriminella gäng i Sverige, och ytterligare 50 000 kopplade till gängen.

Enligt utredaren finns lagar som straffar deltagande i kriminella gäng redan i samtliga EU-länder förutom Sverige och Danmark.

Gunnar Strömmer betonar att straffet för deltagande ska sträcka sig upp till livstid, om det är en ledare för gänget.

– Det är så vitt jag förstår inte något annat land som har livstid med i straffskalan i den här typen av lagstiftning, säger han.

Lagen föreslås börja gälla den 1 april 2027. En förutsättning är dock att den grundlagsändring som gör lagen möjlig först röstas igenom en andra gång i riksdagen, efter höstens val.

Utredarens förslag

Den som deltar i en kriminell sammanslutning på ett sätt som är ägnat att "främja, stärka eller understödja" allvarlig brottslighet ska dömas för deltagandebrott. Straffet är fängelse i högst fyra år. För grovt brott högst åtta år. För gängledare ska straffet kunna bli livstid.

Samröresbrottet kan handla om allt från att ta befattning med vapen eller upplåta ett förråd till att lämna juridisk eller ekonomisk rådgivning i samband med gängets brottsliga verksamhet. Straffet är fängelse i högst fyra år och för grovt brott högst sju år.

Det ska finnas en ventil i lagstiftningen om gärningen är ringa eller kan ses som försvarlig med hänsyn till omständigheterna.

Sedan tidigare har deltagande i terroristorganisation kriminaliserats i Sverige. Det blev straffbart i juni 2023.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingUtredaren Hans Harding överlämnar sina förslag till justitieminister Gunnar Strömmer. Foto: Henrik Montgomery/TT
Utredaren Hans Harding överlämnar sina förslag till justitieminister Gunnar Strömmer. Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes

Gängkriminalitet föreslås bli nytt brott

Anja Haglund och Johanna Ekström/TT

Att delta i och ha samröre med ett kriminellt gäng ska bli straffbart, föreslår regeringens utredare. Polisen uppskattar att omkring 700 personer kommer att dömas till fängelse varje år om lagen blir verklighet.

Regeringen och SD är överens om att deltagande i kriminella gäng ska kriminaliseras.

Enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) skulle det göra det möjligt att lagföra många fler personer med kopplingar till den organiserade brottsligheten.

– Det skulle kunna vara gängtoppar, eller andra personer som på olika sätt möjliggör gängens brottslighet, utan att man kan peka på kopplingen till ett konkret brott, säger han.

Två nya brott

I den utredning som nu presenteras föreslås att två nya brott införs i brottsbalken, deltagande i kriminell sammanslutning och samröre med sådan.

En kriminell sammanslutning definieras som fler än två personer som begår brott, eller som på annat sätt medverkar till allvarlig brottslighet, för ekonomisk vinning eller annan ”otillbörlig fördel”.

Målet är att lagen ska träffa olika grupperingar, enligt utredaren Hans Harding.

– Alltifrån löst sammansatta grupper till välorganiserade kriminella strukturer. Det kan gälla till exempel bolag, mc-klubbar, kriminella nätverk och även familjebaserade nätverk, det vi kallar klaner, säger han.

Deltagande kan vara att syssla med sådant som logistik, administration och rekrytering eller fixa möteslokaler och transporter.

– Det räcker inte att man stödjer sammanslutningen rent allmänt, utan man måste göra någonting aktivt, säger Harding.

Samröre är tänkt att träffa gängens ”möjliggörare”, och kan bland annat riktas mot advokater, revisorer och banktjänstemän som hjälper gängen.

Livstid

En grov uppskattning från polisen är att runt 1 000 personer per år kan misstänkas för brott enligt den nya lagstiftningen. Av dessa kan det bli 700 som döms till fängelse.

Polisen har samtidigt tidigare bedömt att över 17 500 personer är aktiva i kriminella gäng i Sverige, och ytterligare 50 000 kopplade till gängen.

Enligt utredaren finns lagar som straffar deltagande i kriminella gäng redan i samtliga EU-länder förutom Sverige och Danmark.

Gunnar Strömmer betonar att straffet för deltagande ska sträcka sig upp till livstid, om det är en ledare för gänget.

– Det är så vitt jag förstår inte något annat land som har livstid med i straffskalan i den här typen av lagstiftning, säger han.

Lagen föreslås börja gälla den 1 april 2027. En förutsättning är dock att den grundlagsändring som gör lagen möjlig först röstas igenom en andra gång i riksdagen, efter höstens val.

Utredarens förslag

Den som deltar i en kriminell sammanslutning på ett sätt som är ägnat att "främja, stärka eller understödja" allvarlig brottslighet ska dömas för deltagandebrott. Straffet är fängelse i högst fyra år. För grovt brott högst åtta år. För gängledare ska straffet kunna bli livstid.

Samröresbrottet kan handla om allt från att ta befattning med vapen eller upplåta ett förråd till att lämna juridisk eller ekonomisk rådgivning i samband med gängets brottsliga verksamhet. Straffet är fängelse i högst fyra år och för grovt brott högst sju år.

Det ska finnas en ventil i lagstiftningen om gärningen är ringa eller kan ses som försvarlig med hänsyn till omständigheterna.

Sedan tidigare har deltagande i terroristorganisation kriminaliserats i Sverige. Det blev straffbart i juni 2023.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026