Justitieminister Gunnar Strömmer (M) går nu vidare med regeringens stora straffreform. Brott kopplade till kriminella nätverk ska kunna ge dubbla straff. Lagändringarna föreslås träda i kraft redan i sommar.

Gunnar Strömmer har kallat straffreformen för ”den största i modern tid”.

I den ingår straffskärpningar för ett femtiotal brott, alltifrån höjda straff för grov misshandel och grov våldtäkt till grovt brott mot tystnadsplikt.

Men den största förändringen är förslaget om dubbla straff för gängrelaterade brott, vilket är en del i Tidöavtalet. Regeringen går nu vidare med ett lagförslag och föreslår en ny straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på alla brott som har samband med kriminella nätverk.

– Bestämmelsen slår brett och kommer att träffa allt från sprängningar, skjutningar, narkotikaförsäljningar, bedrägerier och brott som riktar sig mot välfärdssystemet, säger Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet.

Beror på koppling

Som utgångspunkt ska straffen dubbleras men beroende på hur stark koppling personen har till den kriminella gruppen så kan straffet både bli mer än, eller mindre än, det dubbla.

Ett par exempel är att en serie grova bedrägerier som begås i gängkontext kan ge sex års fängelse, mot dagens tre, och en gängkriminell som grips med ett skarpladdat vapen riskerar ett fängelsestraff på åtta år, mot dagens fyra.

Lagen ska träffa organiserad brottslighet men också mer löst sammansatta nätverk. Även en utomstående som tar på sig uppdrag från gruppen kan träffas.

– Det handlar inte om att man först ska bedöma om en person är gängkriminell, utan det man tittar på är det specifika brottet och om det har begåtts i en organiserad kontext, säger Vinge.

Redan i sommar

En annan del i omläggningen är att upprepade grova våldtäkter ska kunna ge livstids fängelse. Även upprepade fall av synnerligen grov misshandel och grov våldtäkt mot barn ska kunna ge livstid.

– Den här stora omläggningen utgår från ett viktigt perspektivskifte – från ett alltför ensidigt fokus på gärningsmannen till ett tydligare fokus på brottsoffer och samhällets behov av att skydda sig mot allvarlig brottslighet, säger Gunnar Strömmer.

– Enkelt uttryckt så vill vi att brottslingar ska sitta inne så att skötsamma människor vågar vara ute, säger han.

När regeringens utredare, rikspolischef Petra Lundh, presenterade utredningen pekade hon på att förslagen kan börja gälla 2028, men regeringen vill nu att de ska träda i kraft den 3 juli i år.

– Vi bedömer att det kan göras på ett sånt sätt att Kriminalvårdens utbyggnad matchar det här, säger Strömmer.

Ytterligare förslag är att flerfaldig brottslighet ska bedömas hårdare, och att reglerna för när någon ska kunna häktas skärps.