Nästan 7 000 föreningar och kulturskolor har anslutit sig till Fritidskortet. Idrottsminister Jakob Forssmed beskriver reformen som en framgång, men kritik riktas mot administrationen och att stödet främst nått resursstarka hushåll.
När regeringen införde Fritidskortet hösten 2025 var målet att fler barn och unga skulle få möjlighet att delta i organiserade fritidsaktiviteter. Reformen beskrevs som en av de största sociala satsningarna på idrotts- och föreningslivet på många år.
Nu, drygt ett halvår senare, har nästan 7 000 föreningar och kulturskolor anslutit sig till systemet samtidigt som kritiken mot administrationen och den sociala träffsäkerheten har vuxit.









