När jag för några år sedan stod framför Rickard Sandlers gravsten, på en kyrkogård i Kramfors, kunde jag inte låta bli att buga. Inte en gång, utan något fick mig att buga två gånger. Första gången som en handling av respekt för den som låg där. Den andra gången kom sig av ett slags vördnad inför inskriptionen på gravstenen. ”Folkbildare”. Det var allt som stod där – utöver, förstås, namnet och årtalen för födelse och död.
Det hade kunnat stå så mycket mer; Sandler hann med att vara finansminister, handelsminister, utrikesminister och till och med statsminister en kort period, från januari 1925 till juni 1926. Hans intressen sträckte sig långt utanför politiken; han behärskade franska, tyska och engelska samt ansågs kunna göra sig mer än förstådd på finska. Han var sedan barnsben förtrollad av musikens värld, och han lärde sig tidigt traktera piano och fiol. Om så behövdes satte han sig som tioåring vid orgeln i kyrkan. Han blev senare i livet också preses i Kungliga Musikaliska akademien, och som avkoppling tonsatte han dikter av Karlfeldt. Sandler var vidare fascinerad av matematik och statistik, och han var i sex år chef för Statistiska centralbyrån. Vi kan nog utgå från att det intresset också låg till grund för att han fördjupade sig i kryptologi och skrev en bok om chiffer, som utkom 1943.
På det området såg han till att det under andra världskriget fanns en tät kontakt mellan utrikesdepartementet och de svenska kryptoanalytiker som i rikets tjänst försökte knäcka de krigförande staternas koder. Sandlers intresse för ekonomi och politik ledde till att han gjorde den första svenska översättningen av de tre banden i Karl Marx ”Kapitalet”. Hans allomfattande vetgirighet visade sig under studieåren på universitetet, då han fördjupade sig i geografi, geologi, matematik, astronomi och mekanik. Språken inhämtade han med ett slags självklarhet och liksom i förbigående. Samtidigt var han en organisatör och handlingsmänniska och skapade ABF (Arbetarnas bildningsförbund). Det är inte på grund av några speciella socialdemokratiska böjelser som jag uttrycker min respekt för Rickard Sandler; jag hyser samma respekt för folkpartiets Bertil Ohlin. I 32 år var han ledamot av Sveriges riksdag, i 23 år var han Folkpartiets ordförande och 1944–1945 var han handelsminister i Per Albins samlingsregering. Vid sidan av denna långvariga och gedigna politiska gärning var Ohlin en av sin periods mer framstående nationalekonomer, och han innehade gästprofessurer vid bland annat Sorbonne, Oxford och Cambridge. År 1977 fick han Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för banbrytande bidrag till teorin för internationell handel och internationella kapitalrörelser.
