Sommaren för 50 år sedan vändes fotbollsvärlden upp och ner. Pelé, världens dittills främste spelare, bestämde sig för comeback. I ett slag skänkte han legitimitet åt en knappt ens halvdan liga på en kontinent som normalt inte associerades med fotboll. Efter vad som setts som en hel karriär med moderklubben Santos FC hemma i Brasilien skulle den snart 35-årige trefaldige världsmästaren i fortsättningen spela för New York Cosmos i North American Soccer League (NASL).
Pelé hade fått sitt genombrott som 17-åring, under VM-slutspelet i Sverige 1958. Efter det blev han Santos gås som lade guldägg. Laget efterfrågades världen över och tycktes ständigt vara på turné medan reservlaget ibland fick ta hand om tävlingsmatcher i hemlandet.
Under 1961 intensifierades ryktena om försäljning till Europa. Landets president Jânio Quadros skrev ett brev till João Mendonça Falcão, det Nationella idrottsrådets ordförande, där han oroades över att världsmästarlandslaget skulle försvagas om Pelé lämnade landet. Quadros lösning var att förklara Pelé som en ”nationell tillgång” och därmed – grundlagsstridigt! – hindra honom att lämna landet på eget initiativ.













